”Har en enorm nytta av vägarna jämfört med räls”

”Har en enorm nytta av vägarna jämfört med räls”
Resandet på väg är tio gånger högre än resandet på räls. Foto: Getty Images

Det finns bara 16 500 km järnväg i Sverige mot hela 217 000 km väg.

Sätts de föreslagna underhållspengarna i relation till detta är kostnaden per kilometer infrastruktur nästan 1000 (!) procent högre för järnväg än väg.

Vilka samhällsekonomiska kalkyler ligger till grund för denna prioritering? undrar Ulf Perbo i en debattartikel med anledning av den infrastrukturproposition som regeringen presenterat.

Vissa siffror i infrastrukturpropositionen framstår som märkliga. Att regeringen under planperioden 2018-2019 vill satsa 164 mdr kr på vägunderhåll och nästan lika mycket -124 mdr kr – på järnvägsunderhåll är en sådan uppgift som blir märklig när den sätts in i sitt sammanhang. Det finns bara 16 500 km järnväg i Sverige mot hela 217 000 km väg. Resandet på väg – 124 miljarder personkilometer per år – är tio gånger högre än resandet på räls. Och då räknas inte ens gång- och cykeltransporter som ju också sker på väg.

Sätts de föreslagna underhållspengarna i relation till detta är kostnaden per kilometer infrastruktur nästan 1000 (!) procent högre för järnväg än väg. I relation till passagerartrafik blir kostnaden ca 700% högre.

Idag överbeskattas bilkörning enligt forskningen med ca 100%, dvs en bilist betalar dubbelt så höga skatter jämfört med vad som kan motiveras med samhällsekonomiska kostnader. Och återkommande talas det om hur man kan höja skatten ytterligare för bilisterna. Trots det är det nästan alltid billigare och bättre att ta bilen, vilket bl.a. visar sig i att resandet på väg alltså är ungefär 1000 procent högre än på järnväg.

Hur ser det då ut med statens inkomster från trafikslagen, vilket är en bra indikator på vilken nytta transportslaget skapar? Banavgifterna från all tågtrafik (person- och godstrafik) uppgår till endast 1,3 miljarder. Vägavgifterna däremot, uppgår till över 60 miljarder, cirka 45 gånger mer! Vägsystemet kostar alltså en tiondel så mycket per personkilometer, ger ett överskott som både täcker förlusterna i järnvägssystemet och ändå ger tiotals miljarder i rena inkomster till staten.

Detta visar vilken enorm nytta medborgarna har av vägarna jämfört med räls. Därför är frågan oundviklig: Vilka samhällsekonomiska kalkyler ligger till grund för att järnväg ska ha 1000 (ettusen) procent högre underhållsanslag per km jämfört med väg?

Ulf Perbo

vvd, BIL Sweden