— Vill man minska energibehovet är det viktigt att tänka på hur huset produceras, sa Anna Joelsson när hon medverkade på IVL Kunskaps och Byggvärldens seminarium om passivhus.
Hon har gjort livscykelanalyser på bostäder i olika material med olika energisystem och olika energiförbrukning. Bilden som träder fram komplicerar diskussionen om energisnålt byggande.
Till exempel drar ett passivhus i Karlstad dubbelt så mycket primärenergi i produktionsfasen som ett trähus i Växjö. Ett betonghus i Växjö ligger också mycket bättre till energimässigt än ett energisnålt hus i Karlstad.
Men när den energi som går åt till att bygga husen läggs ihop med den mängd energi som krävs för uppvärmning förändras bilden. Utifrån att husen värms med el baserat på kolkraft på marginalen blir passivhuset i Karlstad vinnare. Den stora förloraren är trä eller betonghuset som värms med el.
Hon visar också att små energiåtgärder som att byta till energieffektiva fönster ger stor effekt. Då snyggas siffrorna för trähuset i Växjö till rejält.
Husets miljöpåverkan avgörs till stor del av vilken energi som används vid uppvärmning. Av hennes staplar framgår det att passivhuset som värms med kolkraftproducerad el är mycket sämre än både betong- och trähus som använder fjärrvärme.
— Energitillförselsystem är viktiga även för lågenergihus, säger hon.
Hennes slutsats är att man måste göra en livscykelanalys med beräkning av hur mycket primärenergi som går åt under byggnadens livscykel, för att kunna utvärdera dess miljöpåverkan och resursanvändning. Hon slår också fast att valet av byggmaterial spelar stor roll.
— Att bygga i trä är mer energieffektivt än att bygga i betong, säger hon.
