169 kommunala bostadsföretag satsar nu starkt på klimatinitiativet.
De ska bygga gröna byggnader med hög certifieringsnivå – och vill finansiera verksamheten med så kallade gröna lån.
Kommunägda Stångåstaden i Linköping ligger i täten bland de kommunägda bostadsföretagen. Mer än hälften av bostadsföretagets obligationslån är gröna lån.
En grön våg tar nu fart i de kommunala bostadsbolagen landet runt. 169 kommunala bostadsföretag satsar nu på klimatinitiativet, som startade hösten 2018, och de vill ha gröna lån. Dessa bostadsföretag har tillsammans 662 000 bostäder och de finns i de flesta av landets 290 kommuner. Det motsvarar 81 procent av de kommunala bostadsföretagens bostäder.
Kommunägda Stångåstaden i Linköping ligger i täten bland de kommunägda bostadsföretagen. Mer än hälften av Stångåstadens obligationslån är gröna och den första byggnaden certifierad enligt Miljöbyggnad Silver är färdigbyggd.
– När vi bygger nya byggnader med höga gröna krav så kan vi också låna upp pengar med lägre ränta än normalt. Bostadsföretag som bygger med höga krav på hållbarhet, höga ekonomiska krav, höga sociala krav och höga miljökrav kan låna upp pengar billigare, säger Sofie Moosberg, finanschef i Stångåstaden.
– Det är så att det är högre efterfrågan på att ge ut gröna lån hos investerarna än vad bostadsföretagen faktiskt lånar upp. Investerarna vill låna ut till gröna certifierade byggnader. I dag är genomsnittsräntan mindre än 1 procent på hela vår skuldvolym.
Stångåstaden har lånat upp 1,075 miljarder kronor i tre gröna obligationer sedan 2015. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av det belopp bostadsföretaget lånat upp sedan 2015 av hela lånevolymen.
Bolaget har 18 600 av cirka 50 000 lägenheter i flerbostadshus i Linköpings kommun, och de investerar cirka en miljard kronor varje år i nya och renoverade byggnader. I dagsläget lånar företaget upp cirka 70 procent av detta.
Stångåstaden är ett stort bostadsföretag och därför har de själva lånat upp pengar på obligationsmarknaden. Det gick till så att bolaget upprättade ett grönt ramverk som innehåller de krav som de ställer på nya och renoverade byggnader. I detta ramverk anges att Stångåstaden följer Boverkets byggregler och att energiförbrukningen ska vara 25 procent lägre per kvadratmeter än i Boverkets BBR. Stångåstaden ska även nyttja vindkraft och solkraft.
För varje projekt anges beräknad energiåtgång och sedan verklig energiåtgång när byggnaden är klar. Byggnaderna kan även vara certifierade enligt Svanen eller enligt Miljöbyggnad nivå Silver.
Detta ramverk certifierades hos branschföretaget Cicero i Norge. När certifieringen var klar så gick Stångåstaden 2015 till SE-banken som bjöd in investerare. De gick in med 500 miljoner kronor och i den obligation som då upprättades angavs både lånevillkoren och de gröna krav som bolaget lovade uppfylla för de byggprojekt som lånen skulle användas till.
Stångåstaden har sedan åtagit sig att följa ramverkets miljökrav. Varje år ska de lämna en investerarrapport som visar hur pengarna använts och att de nya byggnaderna verkligen uppfyller vad som är utlovat i ramverket. På detta sätt har de hittills finansierat tre obligationer och då fått in 1,075 miljarder kronor.
2018 började Stångåstaden också låna hos Kommuninvest som är ett svenskt kommunalägt kreditmarknadsbolag gentemot offentliga sektorn.
– Vi vill ha möjlighet att låna upp pengar hos olika långivare. Egna obligationer, Kommuninvest och korta lån via certifikatmarknaden är tre olika alternativ, säger Sofie Moosberg.
Stångåstaden, Linköpings Stadshus (Linköpings kommun), Tekniska Verken i Linköping (kommunägda energibolaget) och Lejonfastigheter (kommunägt fastighetsbolag) har nu startat Linköpingsgruppen. De ska etablera ett gemensamt grönt ramverk och certifiera detta. De obligationslån som Linköpingsgruppen ger ut har dessutom kommunal borgen.
Idag har dessa aktörer en lånestock på 17 miljarder kronor och med alla planerade investeringar planerar de öka lånevolymen till cirka 21 miljarder kronor inom några år.
– Syftet med Linköpingsgruppen är att skapa en ännu tyngre grupp som då ska kunna låna upp pengar till bättre villkor. Vi behöver tillsammans låna upp cirka 2 miljarder kronor per år, säger Sofie Moosberg.
För mindre kommunala bostadsföretag med lånebehov under 100 miljoner kronor per år är det inte realistiskt att låna på obligationsmarknaden på samma sätt som Stångåstaden, enligt Maria Gabrielsson i Sveriges Allmännytta (fd SABO).
– För de mindre kommunala bostadsföretagen är det logiskt att välja grön finansiering hos Kommuninvest. Vi vet att det finns ett enormt intresse för grön finansiering både från låntagarna och långivarna, säger Maria Gabrielsson.
– Vi har startat ett arbete med åtta testpilotföretag där vi ska titta på materialval och utsläpp i nyproduktionen. När vi identifierat vilka material som är bäst och ger minst utsläpp så kan vi sätta upp kriterier för gröna lån.
De ska också titta på de ramverk som används idag. Tanken är sedan att bostadsföretagen ställer dessa krav redan i upphandlingsskedet och de kan då vara säkra på att få förmånliga gröna lån. Denna lösning kommer att ge en stor trygghet både för bostadsföretagen och för långivarna, menar man.
– Vi hoppas kunna släppa en vägledning under nästa år för att så många bostadsföretag som möjligt ska kunna bli ännu mer gröna, säger Maria Gabrielsson.