Hon vill hjälpa kåkstäder med nya bygglösningar

Hon vill hjälpa kåkstäder med nya bygglösningar
Hur kan invånare i kåkstäder med enkla medel förbättra plåtskjulen de bor i? Den frågan förde Konstfackstudenten Elisabet Thostrup till Sydafrika. Nu har hon testat konstruktionslösningar som bygger på sand och plåt.

I höstas åkte Elisabet Thostrup till Kapstaden och tillbringade åtta veckor med att intervjua sydafrikaner i och utanför kåkstäderna.

Hur togs du emot i Sydafrika?
— Jättebra. Jag hade ingen kontakt med någon innan jag åkte, men jag möttes direkt av människor som var villiga att berätta. Folk var jätteöppna och villiga att dela med sig.

Designidéerna växte fram under vistelsen. Väl tillbaka på Konstfack byggde hon upp modeller av väggar och golv för att testa nya konstruktionslösningar.

— Jag var framför allt i Cape Flats, där det finns mycket sand. Jag ville använda sanden till invånarnas fördel och testa hur sand skulle fungera som isolering, säger Elisabet Thostrup.

Hon mätte temperatur och ljudisolering vid två olika väggkonstruktioner.
— Som isolering är sand mer ljudisolerande än värmande. Men sanden skulle ändå bli bättre isolering än vad som finns nu. Nu är det för det mesta bara plåt i väggarna, en del klär sedan plåten med kartong på insidan, berättar Elisabet Thostrup.

Hon testade även en ny golvkonstruktion, där två lager av korrugerad plåt läggs ”i kors” med sand emellan, och översta lagret, som man går på, utgörs av ett skivmaterial.

— I dag har många skjul inget golv. Jag tycker att min konstruktion blir väldigt stark, men jag har ju inte byggt ett helt hus, säger Elisabet Thostrup.

Ett annat förslag på hur plåtskjulet kan förbättras är fönsterluckor av plåt.
— Det är dyrt att köpa fönster, så det är en lyxvara i kåkstäderna. Jag ville göra fönster i form av luckor så att man inte skulle behöva köpa fönster, berättar Elisabet Thostrup.

Elisabet Thostrup är 29 år och går Konstfacks kandidatutbildning inom inredningsarkitektur och möbeldesign. Till sommaren är hon klar med utbildningen och till hösten hoppas hon kunna vidareutveckla sina idéer.

— Jag vill söka stipendium för att åka ner igen och kontakta organisationer som jobbar med liknande projekt. Jag kanske kan ta fram en handbok för hur man enkelt kan förbättra sitt skjul. Det finns organisationer som jobbar med att bygga upp betonghus subventionerade av staten, men jag vill rikta mitt arbete direkt till dem som bor i kåkstäderna, säger hon.

De subventionerade betonghusen har inte lockat Elisabet Thostrup eftersom många personer inte uppfyller kraven för att få ett hus.
— Man måste vara över 21, bo med någon annan och inte ha fått ett subventionerat hus tidigare. Dessutom tycker många att betonghusen är för små. Plåtskjulen man bygger själv blir större och går att bygga ut i omgångar. Många bygger ut för att sedan kunna hyra ut ett rum, berättar Elisabet Thostrup.

Relaterade artiklar

Catena bygger en av Nordens största logistikanläggningar
Klartecken för omdiskuterat bygge i Stockholm city
Ukrainakriget ger svårt prognosläge
Minskat byggande förutspås när investeringsstödet slopats