Att ge byggnader en lång livslängd är en viktig insats för klimatet. Hylliehybriden i Malmö, som nu beviljats bygglov, är ett pilotprojekt som utmanar rådande plan- och byggnormer i syfte att öka husets hållbarhet, skriver Joachim Lundquist, Fojab och Per-Johan Dahl, LTH.
Idag flyttar vi och byter jobb flera gånger under vår livstid, något som inte var alls lika vanligt för bara ett par generationer sedan. Behov och önskemål skiftar i snabb takt och marknaden fluktuerar allt intensivare. Hittills har vi mött förändringarna med att byggnader får kortare och kortare livslängd. Vi bygger med sämre kvalitet, river och bygger nytt.
Det håller förstås inte. Bygg- och fastighetssektorn står för en femtedel av utsläppen av växthusgaser och 40 procent av allt avfall i Sverige. För att vi ska klara klimatmålen måste byggbranschen ställa om. Resursanvändningen och energiförbrukningen måste minska.
En lika viktig parameter för hållbarhet är tid, men det är en parameter i klimatomställningen som det talas mindre om och räknas mindre på. Ett hållbart hus är ett som kan stå länge. Vi behöver bli bättre på att ta hand om det redan byggda, och att ge gamla byggnader nya användningsområden har blivit ett växande arbetsfält för oss arkitekter. Men också i de fall vi bygger nytt måste vi försäkra oss om att huset gestaltas för en lång livslängd.
Så hur gör vi det enkelt för nästa generation att transformera det som byggs idag?
En byggnad som ska stå länge behöver vara vacker och omtyckt – en älskad byggnad rivs inte. Den måste ha hög kvalitet i rum och material så att den blir ett bra tillskott i sitt sammanhang. Den behöver också möta människors behov. Och när behoven skiftar ska byggnaden enkelt gå att ställa om.
Idag fyller våra byggnader i princip en enda funktion. Ett bostadshus är ett bostadshus. Ett kontorshus är ett kontorshus. Planlagstiftning och byggregler gör det svårt att blanda funktioner i en och samma fastighet. Rum som är avsedda att bo i har krav för exempelvis storlek, dagsljus, öppningsbara fönster och buller. Kontor har i sin tur striktare krav på ventilation. För hotell gäller särskilda brandkrav.
Plan- och byggbestämmelserna finns förstås av en anledning. De ska garantera hälsosamma, trivsamma och trygga byggnader och miljöer. Samtidigt gör ökade krav och byggregler att det blivit svårt att omvandla hus som byggts för ett ändamål till något annat. Redan i planeringsskedet låses byggnaden ofta till ett enda innehåll. När marknaden förändras har fastighetsägaren svårt att ställa om sin byggnad – med klimatet som den stora förloraren.
Malmö stad såg emellertid potentialen i att bygga för framtiden och gav grönt ljus för Hylliehybriden. Det multifunktionella huset är resultatet av ett forsknings- och utvecklingsarbete som inleddes redan 2017 av arkitektkontoren FOJAB och smogstudio samt fastighetsutvecklaren Fler bostäder. Och nu har stadsbyggnadsnämnden gett bygglov.
Byggnaden är osedvanligt flexibel tack vare en enkel modulstruktur och rum som uppfyller samtliga krav för såväl bostäder som kontor och hotell. Huset kan ha flera funktioner – samtidigt. Rummen kan byggas ihop till större eller mindre enheter och enkelt växla över tid och efter behov. När barnen flyttat ut kan en del av lägenheten knoppas av och exempelvis hyras ut som kontor.
Hylliehybriden tillför samtidigt nya kvaliteter till platsen. Blandningen av verksamheter ger goda förutsättningar för ett levande grannskap och möten mellan människor. Hörnrummet har formats som en publik mötesplats, en nod i staden som skapar identitet och kan användas av alla. Bottenvåningarna har gestalts för att stötta en levande stad, siktlinjer och nivåer öppnar upp och skapar nyfikenhet. Byggnadens urbana dimension bidrar till ett robust och mångfacetterat samhällsbyggande.
Särkrav driver ofta upp både pris och C02-utsläpp, och initialt kan en hybridbyggnad bli både dyrare och ha ett större klimatavtryck än sin mer traditionella motsvarighet. De ekonomiska och miljömässiga vinsterna görs istället över tid. Möjligheterna att ställa om tas dock sällan med i dagens kalkyler över en byggnads klimatavtryck. Det, menar vi, behöver bli tydligare.
Alla byggnader ska förmodligen inte byggas som hybrider. Outnyttjad flexibilitet är både dyrt och klimatmässigt dåligt. Men alla som planerar och bygger städer behöver bli bättre på att identifiera vilka byggnader som mår bra av en ”loose fit”, en högre förändringskapacitet. För det handlar inte bara om att ta hand om dagens befintliga byggnader, utan också om att underlätta för kommande generationer att ta hand om det som byggs idag. Det är samhällsbyggarnas ansvar att se till att staden kan leva även när villkoren för invånarna ändras.
/Joachim Lundquist, arkitekturchef på Fojab och Per-Johan Dahl, docent vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö, LTH
