Ingen förändring i byggbranschen efter Metoo

Ingen förändring i byggbranschen efter Metoo
Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads.

Trots att det gått fem år sedan uppropet #SistaSpikeniKistan visar en ny undersökning att problemen med sexuella trakasserier i byggbranschen består. Nu kräver Byggnads att arbetsgivarna tar krafttag kring den psykosociala arbetsmiljön.

– All nödvändig lagstiftning finns redan på plats, men det är uppenbart att den inte följs. Här måste arbetsgivarna göra mer! Den psykosociala arbetsmiljön är lika viktig som den fysiska och ska vi nå en jämställd byggbransch måste det här bli bättre, säger Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads.

Siffrorna är en del av Kantar Publics årliga rapport Trakasseribarometern och jämför byggbranschen med övriga arbetsmarknaden.

I undersökningen uppger varannan kvinna (53 procent) i byggbranschen att de blivit utsatta för sexuella trakasserier någon gång i yrkeslivet, jämför med drygt var tredje (36 procent) i hela den yrkesverksamma allmänheten. Allvarligt är också att tystnadskulturen består – många som utsatts för sexuella trakasserier har inte informerat någon på deras arbetsplats om deras erfarenheter.

Även där utmärker sig byggbranschen negativt. 65 procent av kvinnorna i byggbranschen informerar inte någon när de blivit utsatta för sexuella trakasserier. Bland yrkesverksamma i allmänheten är motsvarande andel 53 procent.

Bland männen är det 6 procent som uppger att de blivit utsatta för sexuella trakasserier. Dock har tidigare undersökningar visat att även män drabbas av bristande psykosocial arbetsmiljö.

Var tionde i byggbranschen svarar att de under de senaste 12 månaderna blivit utsatta för sexuella trakasserier. Det är lika stor andel som i den yrkesverksamma allmänheten i stort. Två av tre (65 procent), uppger att de inte informerade någon om att de blivit utsatta. Det är högre andel jämfört med yrkesverksamma allmänheten (54 procent). Var åttonde (13 procent) informerade en chef eller arbetsledare, vilket är något lägre jämfört med yrkesverksamma allmänheten i stort (20 procent).

Den främsta anledningen till att man inte valt att informera chef, arbetsledare, HR-personal, fackligt förtroendevald eller skyddsombud efter händelsen var att man inte tyckte det var tillräckligt allvarligt (58 procent). Detta ligger i linje med yrkesverksamma allmänheten (57 procent). Var sjunde (14 procent) svarar däremot att de inte kände tillräckligt förtroende för någon för att informera.

På frågan om det finns en jargong, ett sätt att tala eller vara, som personer kan ta illa upp av på arbetsplatsen är det fler män än kvinnor som svarar ja på den frågan (M: 26 procent, K: 14 procent). Det är även en högre andel än den yrkesverksamma allmänheten (M: 14 procent, K: 11 procent).

Relaterade artiklar

Byggnads: Det är läge att växla upp
Satsning på ökad kunskap om mens och graviditet
Nu blickar vi framåt för branschens bästa!
Komplicerad avtalsrörelse att vänta