– Det här är det nya normala. Det är på den här nivån träbyggandet är i dag, säger Daniel Wilded, produktchef på Martinsons, och blickar upp mot de 18,6 meter stora skivorna av KL-trä som utgör en del av stommen i det som ska bli Skellefteås kulturhus.
Martinsons har fått uppdraget av totalentreprenören Hent att leverera och montera trästommen till det nya kulturhuset, det handlar om 10 000 kubikmeter KL-trä och 2 200 kubikmeter limträ.
Allt tillverkas i Martinsons fabriker i Bygdsiljum, cirka 6 mil söder om Skellefteå. Där finns också sågen, huvudkontoret och komponentlinjen.
I komponentlinjens lokaler eftermonteras limträ och KL-trä och anpassas till kunderna. Det kan handla om montage av läktare, balkonger, trappor och limträfackverk.
Här ligger just nu också flera av de största delarna som ska levereras till kulturhuset – pelare och 26 meter höga väggelement i KL-trä. De stora väggelementen är en del av stora gästscenen.
Montören Per Ågren jobbar på ett av de stora väggelementen.
– Jag tycker om variationen här. Det är kul att få jobba med olika projekt och alltid spännande med större projekt, säger han.
Han berättar också att han nyligen varit och besökt byggarbetsplatsen mitt i Skellefteå.
– Det är bra att få se sammanhanget och se skivorna när de rests vertikalt. När de ligger här inne är det nästan lite svårt att förstå hur stora de faktiskt är, säger han.
I centrala Skellefteå, på en yta där det tidigare varit ett busstorg,tar nu kulturhuset form. Montaget inleddes under sommaren och beräknas pågå i ett och ett halvt år.
– Det känns riktigt häftigt att se det vi tillverkar i fabriken bli en del av en så här spektakulär byggnad. Men samtidigt så är det på den här nivån träbyggandet är i dag, säger Daniel Wilded.
Väggarna som ramar in black-boxen har nu rests. Eftersom det är just en black box, det vill säga ett svart scenrum där inredningen kommer att vara flexibel, så är ljudkraven höga. Väggarna är 85 centimeter tjocka.
– Vi har aldrig gjort den här typen av väggar förut. Det är extrema ljudkrav på 70 decibel och för att klara det har vi dubbelväggskonstruktion, säger Robert Andersson, produktionschef på byggarbetsplatsen.
Montaget av stommen är indelat i totalt 13 etapper och nästa etapp blir Lilla repetitionssalen och därefter följer stora repetitionssalen.
I slutet av mars räknar Martinsons med att den första modulen i det tjugo våningar höga hotelltornet kommer att börja monteras.
Derome har uppdraget att leverera modulerna och totalt handlar det om 205 hotellrum med gym på toppen. Modulerna tas fram genom specialanpassad produktion i Deromes husfabrik i Renholmen strax utanför Skellefteå. Martinsons levererar materialet som Derome sedan sätter ihop och på plats monteras de av Martinsons.
– På det sättet får båda parterna göra det som de är specialiserade på, säger Daniel Wilded.
Martinsons arbete sträcker sig fram till hösten 2020 och kulturhuset ska vara klart under 2021. Då är det Sveriges högsta trähus och (förmodligen) högst i världen sett till antalet våningar.
– Visst är det kul att få vara högst, men det är inte det som är det viktigaste. Vi kommer inte att få storhetsvansinne över det. Det viktigaste är att visa att höga trähus är det nya normala. Därför får någon annan gärna bygga högre efter oss, så att utvecklingen fortsätter, säger Daniel Wilded.
Han reflekterar över den snabba utvecklingen som KL-trä haft de senaste åren.
– 2012, när jag började nörda ner mig ordentligt i KL-trä hade jag koll på alla projekt i världen, men i dag är det nästan omöjligt. Det kommer nya producenter hela tiden, även i Sverige. Det händer mycket nu och det är jättehäftigt, men jag tror att vi fortfarande bara är i startgroparna.
Han tycker att det är mäktigt att få vara en del av den utvecklingen.
– Visst ökar konkurrensen, men jag tycker att det är positivt att det blir fler som sprider budskapet och visar på användbarheten. Jag tror att fler aktörer medför att företag och producenter blir mera nischade.
Om man ska sia om Martinsons framtid så tror han att de också kommer att bli mer specialiserade. Där är kontor och påbyggnader tänkbara alternativ.
– Det handlar om att hitta vår plats på marknaden. En av våra styrkor är att vi har allt från sågverk och komponentproduktion till teknisk kompetens och projektstyrning.
Han ser miljödebatten som en förklaring till att det händer mycket inom träbyggandet just nu.
– Det, tillsammans med att fler vill bygga snabbt och billigt. Det är en bit kvar tills trä är ett självklart alternativ vid byggande, men jag tror definitivt att vi är över tröskeln nu. Fler och fler kommer inse möjligheterna och fördelarna med trä och vi är ju väldigt glada att se initiativ som det i Malmö, första lokala färdplan för ett klimatneutralt byggande 2030, säger Daniel Wilded.