Klimatförbättrad betong diskuterades i Göteborg

Klimatförbättrad betong diskuterades i Göteborg
Thomas Concrete Group arrangerade i tisdags ett samtal om klimatförbättrad betong. Niklas Sparw, NCC, Marina Fritsche, Wallenstam, Eva-Lotta Sandberg, Upphandlingsmyndigheten, Carina Edblad, Thomas Betong. Foto: Henrik Ekberg

Möjligheten att använda klimatförbättrad betong i större utsträckning än vad som görs i dag finns, ändå väljer vissa bort det. Saken diskuterades vid ett event som Thomas Concrete Group arrangerade i Göteborg på tisdagen.
– Vi är redo att börja leverera mer klimatförbättrad betong redan i morgon, sade Carina Edblad, vd på Thomas Betong i Sverige.

Ingången och syftet med eventet var att lyfta frågan varför inte mer klimatförbättrad betong används på marknaden i dag. Betong, där cementen till vissa delar är ersatt med olika typer av bindemedel, finns på marknaden, ändå tenderar många att välja traditionell betong. Bland de medverkande fanns ledande lokala politiker, forskare, arkitekter samt vd och hållbarhetschef på Thomas Concrete Group. Men också branschen i form av NCC och Wallenstam. Marina Fritsche, regionchef på Wallenstam berättade att man i dag har cirka 1 000 lägenheter i produktion, enbart i Göteborg.

– Där jobbar vi med frågan hur vi ska kunna bidra med att sänka klimatavtrycket. Vi gör beräkningar i alla våra projekt i tidigt skede för att se vad vi kan ändra på för att minska klimatpåverkan. Vi använder i dag till exempel klimatförbättrad betong i all platsgjuten betong i våra projekt. Men när det gäller den prefabricerade betongen är det inte lika lätt.

”En försiktighet i branschen”

Niklas Sparw är divisionschef Väst/Syd på NCC som i våras tog beslut om att all färsk betong som används i NCC:s husbyggnadsprojekt ska vara klimatförbättrad till steg ett eller högre, vilket innebär tio procent förbättring eller mer.

– Den här implementeringen har fått ett fantastiskt genomslag i organisationen, säger han, men tillägger att det finns en försiktighet vad gäller användandet av klimatförbättrad betong i branschen.

– Vi är också försiktiga när det gäller material- och metodval, på goda grunder, vi bygger för att byggnaderna ska stå i 100 år och kan inte vara för snabba på att hoppa på något nytt. Men ska vi nå våra hållbarhetsmål så måste vi agera på det som finns och här finns en mogen teknik att använda. En annan sak som jag tror är viktigt är att inte fastna i pilotprojekt, utan det gäller att ta det vidare.   

Först i landet

Medan länder som Tyskland och Polen har använt klimatförbättrad betong i många år var vi i Sverige sena på bollen. Thomas Betong var enligt bolaget först i landet med klimatförbättrad betong när det introducerades 2012.

– Hela vår vision är att jobba nära kunder och aktivt bidra med att bygga ett hållbart samhälle. Den visionen har vi haft i tio år nu. När vi kom med vår första klimatförbättrande betong 2012 trodde vi att folk skulle jubla, men det gick väldigt trögt i början, enligt Carina Edblad.

Både NCC och Wallenstam lyfter fram betydelsen av att redan i tidigt skede av ett projekt fatta beslut i betong-frågan, något som Carina Edblad välkomnar eftersom det underlättar för att hitta optimala lösningar.

”Kräv klimatförbättrad betong”

Moderator Ulf Kamne, tidigare MP-politiker i Göteborg, numera konsult på A Beautiful Soup, frågade panelen vilket det första steget kan vara för en byggare att börja jobba med betongkvalitén.

– Prata med leverantörerna eller betongspecialister och bygg upp kunskapen. Sen ligger det nära till hands att ta ett beslut, svarade Niklas Sparw.

Carina Edblad går ett steg längre.

– Kräv klimatförbättrad betong, det är ett lätt beslut att ta.

Medverkade gjorde även Eva-Lotta Sandberg från Upphandlingsmyndigheten.

– Det kan vara bra att inte enbart gå på ett specifikt betong-recept som kan vara pantent-skyddat av en viss aktör, utan tänk bredare. Men också rätt material på rätt plats, tänk på helheten så att man till exempel inte överanvänder klimatförbättrad betong. Tänk också på att återanvända material.

Kostnaden

En betydande sak i sammanhanget är förstås kostnadsfrågan; vanlig betong kontra klimatförbättrad.

– Det blir inte dyrare med klimatförbättrad betong, tvärtom. Samtidigt är det svårt att prata om kostnader eftersom de variera från år till år och det beror på vad man jämför med. Men om man jämför med gammal traditionell betong så är det en väldigt, väldigt liten skillnad, enligt Carina Edblad som också säger att bolaget har möjligheter att leverera mer än man gör i dag.

– Vi har byggt ut terminaler och fabriker och jag ser inga hinder för att kunna leverera mer klimatförbättrad betong.

Råvarutillgången

Niklas Sparw efterfrågar en högre värdering klimatinitiativ vid upphandlingar.

Eva-Lotta Sandberg på Upphandlingsmyndigheten.

– Väljer man att styra på tid och pengar så är det det man får. Väljer man i stället att styra på tydliga nyckeltal med hållbarhetsfokus då är sannolikheten större att det är det man får.

En publikfråga handlade om hur Thomas Betong ser på råvarutillgången framöver, frågan ställdes till Carina Edblad.

– Vi jobbar aktivt och långsiktigt med råvarufrågan och vi tittar på olika alternativ till bland annat bindemedel. Med en horisont på tio, tjugo år tror jag forskningen har fått fram ännu fler bindemedel än vad vi har i dag, jag ser inga större problem där.

Relaterade artiklar

Återbruket av Östermalmshallen vinner pris
Tecknar kontrakt på bygget av ny sporthall i Arvidsjaur
”En splittrad bild i utmanande tider”
Lyra godkänd – men kommunen hävdar byggfel