Kommuner glömmer klimatet

Kommuner glömmer klimatet
Klimatförändringar riskerar att orsaka miljardskador på bostäder och infrastruktur. Översvämningar och jordskred väntas öka. <br></br> Svenska kommuner får kritik för att inte väga in dessa risker när de beviljar bygglov, skriver MiljöRapporte

— Majoriteten av kommunerna är omedvetna om riskerna, säger Birgitta Boström, generaldirektör på Statens geotekniska institut.

Förra året granskade Statens geotekniska institut cirka 300 detaljplaner från Västra Götalandsregionen. Granskningens syfte var att se hur säkerhetsfrågor och klimatrelaterade risker vägs in.
— Vi för ingen statistik men i flertalet ärenden har vi kommit med förbättringsförslag. Och kommunerna går alltid på vår linje, säger Elvin Ottosson, stf generaldirektör på SGI, till MiljöRapporten.

Hans erfarenhet är att det stundom finns stora brister även i kommuner med stor erfarenhet av ras, översvämningar och erosion.
— Då vore det bra märkligt om andra kommuner gjorde perfekta bedömningar, säger han.

Brister kan finnas i analysen av riskerna för jordskred, vilket ofta slutar med att SGI föreslår begränsningar i utbyggnaden eller förstärkning av marken.
— Det förekommer också att vi avråder från att exploatera ett område, säger Elvin Ottosson.

När SGI utgår i sina bedömningar från att en byggnad ska stå i minst 100 år. Under dessa år kommer havsnivån att stiga. Mer nederbörd ökar också vattentrycket i jorden vilket höjer risken för erosion och skred.

— För ett decennium sedan utgick ingen från effekter av ett förändrat klimat. Konsekvensen av vårt ändrade synsätt är att områden som tidigare kunde exploateras nu kräver åtgärder.

Marken måste höjas eller förstärkas, vilket innebär fördyringar och restriktioner.
— Att höja marken kan leda till att stabiliteten i jorden blir sämre. Samtidigt blir det dyrt att förstärka.

Viljan att exploatera nära vatten och ökade byggkostnader får konsekvenser för planeringen.
— För att finansiera projekten blir det oftast mer koncentrerad bebyggelse istället för glesa villor. I vissa fall flyttar man husen längre från vattnet.

Det är vanligt att exploatören eller kommunen försöker slippa fördyrande utredningar och förstärkningsarbeten.
— Ett vanligt argument är att de vill göra förstärkningsåtgärder i framtiden istället för nu. På samma sätt vill de göra utredningar i byggskedet medan vi vill göra dem i planeringsskedet. Men vi viker oss inte för sådana argument.

— Görs inte fördjupade utredningar i ett tidigt skede är risken att man sedan står med byggrätter i ett område där det inte är lämpligt att bygga, säger Elvin Ottosson.

Enligt Elvin Ottosson är risken stor för att det byggs på mark som är olämplig. Kommuner och länsstyrelser saknar tillräcklig geoteknisk kompetens.

— Följden blir att kommuner och länsstyrelser inte kan granska hurvida konsultanalyser i planeringsunderlag är tillräckliga eller sanna.

Birgitta Boström, generaldirektör på Statens geotekniska institut, lyfte frågan om klimat­risker 2006. Det väckte reaktioner.
— Jag har stött på motstånd. Det var inte politiskt korrekt att säga att vi måste anpassa oss. Kritikerna menade att då har vi ju misslyckats med att stoppa växthuseffekten. Många ville inte se det, säger hon.

Hon tycker att Alliansens förändring av strandskyddet, som ska underlätta byggande nära stränder i glesbygdsområden, gör frågan om klimatrisker ännu mer angelägen.
— De nya reglerna gör det än viktigare att ha kunskap om klimatrisker, säger hon.

SGI har fått 35 miljoner kronor per år under tre år, totalt 105 miljoner kronor. Pengarna ska användas till att dels kartlägga riskerna längs Göta Älv, dels erbjuda alla kommuner hjälp med att bedöma geotekniska säkerhetsfrågor och klimatrisker vid planering.

— Vi ska försöka få igång det så fort det går och jag tror många kommuner kommer att ta hjälp av oss, säger Birgitta Boström.

Mer att läsai MiljöRapporten nummer 2/2009: Klimatskydd kostar Kristianstad 200 miljoner kronor
Läs mer om Miljörapporten – byggvärldens miljötidning

Fakta / Översvämningsrisker

• Den genomsnittliga havsnivån beräknas bli höjd med 18 -59 cm år 2010 jämfört med 1990. Vattennivån kan höjas med ytterligare 10-20 cm längs den norska och svenska västkusten.

• Södra Sveriges Östersjökust kan få en nivå som är oförändrad eller stiger med 80 cm, vilket beror på hur stor skillnaden blir mellan landhöjning och havsnivåhöjning.

• Mellansveriges kuster kan få en sänkning med 50 cm eller en höjning med 50 cm.

• Nederbörden i Sverige väntas öka under det närmaste seklet med mellan 10 och 20 procent.

Källa SMHI

Klimat- och sårbarhetsutredningenkom 2007 fram till att över 300 000 byggnader ligger inom områden med hög risk för ras, skred och erosion.

• Översvämning av bebyggelse kan orsaka kostnader för över 100 miljarder kronor om inget görs.

Relaterade artiklar

”Ansökan borde stoppats redan i första instans”
Grönt erkännande för Wästbygg
Assemblin köper Finlands ledande systemleverantör
Hybridelement ska minska byggbolagens miljöpåverkan