Ett stopp för Cementas kalkbrytning i Slite kommer att få förödande konsekvenser för hela samhället – både på kort och lång sikt. Det menar Malin Löfsjögård, vd för Svensk Betong.
– De ekonomiska konsekvenserna kan bli större än de från pandemin.
Enligt en konsekvensanalys från Byggföretagen står Sverige inför ett omfattande byggstopp med anledning av att Mark- och miljööverdomstolen i en dom avvisat Cementas ansökan om förnyat tillstånd att bryta kalksten i de befintliga täkterna i Slite på Gotland. Tillverkningen i Slite står idag för cirka 75 procent av den cement som används i Sverige, och redan i november är lagren tomma.
-Det här är ett mycket oroande besked som kommer att leda till allvarliga konsekvenser, inte bara för Cementa och svensk betongindustri, utan för hela byggsektorn och samhället, säger Malin Löfsjögård, VD för Svensk Betong, en branschorganisation för företag som tillverkar fabriksbetong, utövar betongpumpning samt företag som tillverkar och/eller monterar betongprodukter.
Redan i november kommer tre av fyra nya bostäder inte att kunna byggstartas som planerat, och flera stora infrastrukturprojekt riskerar att stoppas eller fördröjas, enligt en Konsekvensanalys från Byggföretagen.
– Slitecementen står för en så stor andel av det som används i produktionen av bygg- och anläggningsbranschen. Cement är en färskvara, det finns inga stora lager och inte heller några rimliga alternativ till den idag, säger Malin Löfsjögård.
Att Sverige, som i stort sett alltid varit självförsörjande genom cementtraditionen på framför allt Gotland, skulle lösa en cementbrist genom import ser inte Malin Löfsjögård som en realistisk lösning. Det är inte möjligt att lösa den akuta cementbristen med import i de volymer som behövs beroende på tillgång hos andra leverantörer, logistiksystem och tekniskt kravställande. Omställning till att helt ersätta cementproduktionen från Slite med import kan ta upp till 2-3 år att få på plats.
– Det finns en begränsad tillgång på marknaden och det förekommer ingen överproduktion i Europa. I Kina, Turkiet och Algeriet finns leverantörer, men då uppstår logistikproblem då cementen till exempel måste transporteras med större fartyg, vilket kräver ombyggnad av hamnar.
Dessutom måste cementen uppfylla både EU-standarder och nationella krav. Ledtiderna för att testa och kvalitetssäkra nya produkter är långa.
– Omställning till att helt ersätta cementproduktionen från Slite med import kan ta upp till flera år att få på plats. Att göra oss beroende av import skulle leda till fler riskmoment än den situation vi har idag med endast en inhemsk producent, säger Malin Löfsjögård.
Ett cementstopp skulle även leda till att mellan 200 000 och 400 000 jobb hotas, enligt Byggföretagens analys.
– Många av våra medlemmar sitter och förbereder varsel i väntan på besked. Det kommer att krävas en speciallösning, och min förhoppning är att politikerna förstår allvaret. Regeringen måste gripa in för att undvika varsel och byggstopp. Det är inte läge för en stor byggkris nu när vi ska återuppbygga samhället efter pandemin.
Malin Löfsjögård ser också att man tänker långsiktigt.
– Vi behöver också besked om vi ska fortsätta bryta kalksten i Sverige framöver eller om vi ska ställa om till import. En omställning kommer att ta flera år.
En omställning skulle även få konsekvenser för den klimatomställning som pågår i svensk byggindustri.
– Importerad cement är sämre klimatmässigt och kommer att bli dyrare. Cementa har beslutat att utveckla Slitefabriken till världens första klimatneutrala cementfabrik till senast 2030 vilket nu riskeras om verksamheten inte kan fortsätta.
Branschen har redan haft flera möten med bland annat näringsminister Ibrahim Baylan. Ett nytt möte är att vänta när den konsekvensanalys som Regeringskansliet har beställt av Ramboll är färdig i slutet av veckan.
– Jag känner en oro för att vi inte får något besked tillräckligt snabbt, tiden börjar rinna ut. Just nu kan vi bara agera utifrån det besked vi har – att Cementas täkttillstånd i Slite löper ut i oktober
