Nyheter

Kreditbedrägerier vanligast i byggbranschen

Byggbolag ligger i topp när det gäller kreditbedrägerier vid konkurs under förra året, det visar en ny undersökning från affärs- och kreditinformationsföretaget Bisnode. ”Många som blir lurade är glada över att få en stor order och frågar inte så mycket”, säger företagsanalytikern Tomas Nylander.

Bisnode har kartlagt alla de 6 000 aktiebolag som gick i konkurs under 2012 och kommit fram till att i minst 350 av dessa fall finns misstanke om kreditbedrägeri mot ett annat aktiebolag. Av de hundra största konkurserna var minst 13 stycken tydliga kreditbedrägerier. 6 av dem var inom byggsektorn.

– Jag bedömer att siffran på antalet bolag det gäller är lågt satt, det finns ett stort mörkertal därute, säger Tomas Nylander, företagsanalytiker på Bisnode.

Kreditbedrägerier är när bolag innan sin konkurs köper på sig stora kvantiteter varor utan avsikt att betala för dem.

– Utmärkande för ett kreditbedrägeri som vi har studerat är att personerna bakom utför det återkommande när de ser att upplägget fungerar. I större härvor kan det vara en professionell organisatör likt en VD som mer än 1 år innan man startar utarbetar en plan för ”projektet” och ser till att det finns ett antal olika roller som kan bemannas med personer under bedrägeriets gång, säger Tomas Nylander.

Enligt studien efterfrågar bedrägeriföretagen produkter som är lätta att omsätta, både i Sverige och i andra länder, och snabbrörliga kapitalvaror som telefoner, byggvaror och bilar är vanligt förekommande.

Det kan vara svårt att upptäcka bedragarna innan det är för sent eftersom kreditupplysningen inte alltid visar något misstänkt.

– Det är värt att lägga lite extra tid på att kolla ett företag om man anar att allt inte står rätt till. Ser man att styrelsen är ny, att företaget nyligen bytt namn eller att ett nystartat företag har ett väldigt bra bokslut kan det vara tecken man bör reagera på, säger Tomas Nylander.

Han tipsar om att ringa upp företrädarna för företaget, kolla om företaget finns på nätet, hur deras hemsida ser ut, kolla att deras adress är riktig och inte bara en postlåda och framför allt:

– Våga ifrågasätta. Men många som blir lurade är glada över att få en stor order och frågar inte så mycket.
Bedragarna har också ofta bråttom och vill göra snabba affärer.
– De frågar till exempel inte om rabatt vid stora köp, vill ha snabb leverans och vill ibland ha leverans till något suspekt ställe, som direkt till en lastkaj.

Bisnodes undersökning visar att baserat på förlustbelopp föreligger hög bedrägeririsk för cirka 7,4 procent eller cirka 350 miljoner kronor av alla konkursförluster under 2012. Detta innefattar endast rapporterade betalningsanmärkningar och konkursfordringar. Skulle uteblivna konkursfordringar, skatter och övriga samhällskostnader läggas till estimerar Bisnodes analytiker kostnaden till ett flertal miljarder kronor. 

Hur mycket bedrägeribrotten och framförallt kreditbedrägerier mot företag har ökat senaste åren är svårt att fastställa. Tydligt är dock att de anmälda fallen av bedrägerier ökar och har mer än fördubblats sedan 2006.

En anledning till att bedrägerierna ökar är enligt Bisnode att det är relativt enkelt och ofarligt att genomföra dem. Av dagens misstänkta företagsbedrägerier är det endast cirka 10 procent som går så långt som till fällande dom i domstol.

Småföretagarna är de som drabbas hårdast, eftersom det för ett litet bolag är mer kännbart att inte få betalt för en faktura.

Anna Sjöström
[email protected]

Så här kan det gå till

1. Bedragarna införskaffar ett aktiebolag. Bolaget ska ha en historia utan större missöden. Ofta är bolagets nuvarande ägare på väg att gå i pension och det lättaste sättet att avveckla verksamheten är att sälja företaget. Den som inte säljer företag varje dag kan lätt lockas sälja till någon som på exempelvis Blocket annonserar efter ”bolag köpes”

2. Bolaget behöver i nästa skede kläs i en sådan skrud att det lätt kan vilseleda kreditgivare. Företaget byter namn, inriktning, styrelse, revisor etc. De skaffar sig en ny hemsida, en adress som ser seriös ut och ofta lämnar de även in ett nytt bokslut som visar bättre siffror än i verkligheten. Det underlättas i de fall då bolaget inte behöver ha en revisor som kontrollerar bokslutet.

3. Tid. Kreditgivare skyr förändringar. Av denna anledning behöver kreditbedragaren normalt vänta 6-12 månader efter att steg två är genomfört innan de kan börja skaffa sig krediter.

4. Köp så många varor och tjänster som möjligt under kort tid. Personerna som utför inköpen är ofta ”rekryterade” med branschvana, avsikten är att de ska kunna branschen och ha kännedom om produkterna som ska köpas in för att ge ett så trovärdigt intryck ute hos kunden som möjligt. Använder man ett byggbolag för bedrägeriet kanske man besöker ett stort antal grossister som säljer byggvarurelaterade produkter.

5. Produkterna som inte betalas när fakturan kommer från leverantören avyttras snabbt vidare i Sverige eller i utlandet.

6. Dumpa bolaget på en målvakt som tar skulden.

7. Börja om på steg 1 igen.

 

FAKTA I UNDERSÖKNINGEN

Utmärkande för bedrägeriförtagen:

· Ett bedrägeriföretag har i snitt 25 procent fler kreditförfrågningar än genomsnittsföretaget som går i konkurs.
· 62 procent av bedrägerigruppen har en styrelse med minst en tidigare konkurs, att jämföras med ett vanligt företag där snittet ligger på 33 procent.
· Hos bedrägeriföretag byts styrelsen ut i snitt 7 månader före konkurs. I ett normalt företag i snitt 33 månader före konkurs.

 

Vanligaste branscherna för bedrägeriföretag:

1. Byggbolag
2. Handel
3. Tjänster (till exempel fastighetsförvaltning, transport och bemanning)

 

Kommuner där flest företagsbedrägerier sker:

1. Stockholm
2. Malmö
3. Solna
4. Helsingborg

Så kan du skydda dig mot bedrägerier:
Bedragare är svåra att upptäcka men lämnar ofta spår efter sig på något sätt. Det viktigaste är att ha god insyn i vem man gör affärer med och att ha bra rutiner som försvårar för bedragaren.

Viktigt att svara på för dig som leverantör:

  • Är du säker på vem du säljer/levererar till?
  • Hur ser bolagets ekonomi ut?
  • Är adressen ny?
  • Har företaget nyligen bytt styrelse eller har revisor utträtt på egen begäran?
  • Har omsättningen ökat dramatiskt/onormalt?
  • Levererar du till ett känt ställe, till en signerande person? Vägra leverera till företag som vill att du "lämnar på lastkajen"

 

Källa: Bisnode