Nyheter

Kritiserat material ska bli mer miljövänligt

Hur mår Sveriges betongbransch? Rätt bra, om man får tro Lise Langseth, vd på Svenska Fabriksbetongföreningen och Betongvaruindustrin. – Det är en naturligt bra ställning eftersom det inte går att bygga ett samhälle utan betong, säger hon.

Vad tänker du på när du hör ordet betong? En snabb sökning på internet ger ett ungefärligt svar på vad andra tänker på, illustrerat i ordstäv och talesätt. Några exempel: Betonghäck och brutalbetong. Eller varför inte ordstävet ”Betong: grå sörja som inte hårdnar förrän en hund eller en liten pojke har sprungit över den”. 1994 sade Carl Bildt till Ingvar Carlsson att ”Du tar från barn och ger till betong”. Kort sagt: betong associeras ofta med någonting negativt.

De här beskrivningarna håller på att luckras upp. Allt fler konstnärer och designer tycks intressera sig för materialet. Det finns numera polisstationer, tunnelbanestationer och bostadshus med grafisk betong.

I januari öppnade ett betonggalleri för betongkonst i Stockholm.

– Betong är fantastiskt. Det klarar det mesta som vi begär av ett material. Den lagrar till exempel energi och ger en jämn temperatur. Och den är brandsäker, säger Lise Langseth.

Måste betongen vara så grå jämt?

– Men det är den inte! Ta nya Årstabron i Stockholm till exempel som är röd. Eller det vackra flygledartornet på Arlanda. Sedan är det trendigt med grått just nu. Och det är praktiskt eftersom det passar till så mycket.

Lise Langseth är för dagen omgiven av några tomtar, en madrass, ett paraply och ett litet hus. Allt är i betong och vi befinner oss på Nordbygg, den stora mässan i Älvsjö där byggbranschen samlas vartannat år för att blicka framåt. Frågan är vad betongen har för plats i en framtida byggbransch.

– Kan du föreställa dig ett samhälle utan betong? Det tror jag inte någon kan. Jag ser positivt på framtiden. Vi ser tecken på klimatförändringar med varmare och fuktigare klimat. Betongen klarar av denna förändring, säger Lise Langseth.

Samtidigt har det varit mycket fokus på trä de senaste åren. I mitten av förra decenniet lanserades den Nationella träbyggnadsstrategin. Strategin innebär en statlig subventionering av träbyggande. Satsningen kom efter att det i mer än 100 år varit förbjudet att bygga trähus på mer än två våningar. Satsningen är nu avslutad men den gav även upphov till en stundtals hätsk debatt mellan trä- och betonganhängare. En debatt som fortfarande blossar upp med jämna mellanrum.

Är det en fientlig stämning mellan betong- och träaktörer i byggbranschen?

– Nej. Tidigare har det funnits tendenser att prata sämre om den andra branschen men det är onödigt, tycker jag. Det är jättebra med trä. Trä och betong kompletterar varandra.

Hur bor du?

— Hmm. Jag bor faktiskt i ett trähus. Men om du frågar varför så är det inte så konstigt. Majoriteten av alla småhus som byggs i dag byggs i trä och flyttar jag in till stan så kommer jag att välja ett betonghus.

Om betongen har en framtid i ett föränderligt klimat så har materialet i sig kritiserats för att påverka just klimatet. I tillverkningsprocessen av cement, som ingår i betong, så frigörs nämligen koldioxid. Varje år rör det sig om närmare två miljarder ton koldioxid, vilket är betydligt mer än flygindustrins samlade koldioxidutsläpp, enligt många bedömare.

— Betongen är miljövänlig, om man ser på hela livscykeln från cementbränning till rivning. Bland annat för att betong har lägre underhållsbehov. Sedan har betongindustrin en akilleshäl i cementproduktionen, men branschen jobbar med detta. Sammantaget så är det inte ett nollsystem än, men om bara tio år så kommer våra utsläpp antagligen att ha minskat med 50 procent, säger Lise Langseth.