Miljonyrkan gav endast 450 000 kronor

Miljonyrkan gav endast 450 000 kronor
Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads. Bild: Byggnads

Byggnads stämde ett polskt byggbolag på flera miljoner för en rad brott mot kollektivavtalet. I en förlikning i Arbetsdomstolen nöjer sig nu Byggnads med 450 000 kronor. 

– Av erfarenhet vet vi att domstolen sällan dömer ut tillräckligt höga skadestånd, säger Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Hagelin.

Det polska bolaget uppförde bland annat ställningar som användes vid bygget av en ny pappersmaskin för Billerud Korsnäs pappersfabrik i Grums. Det polska bolaget var i projektet underentreprenör åt NCC och arbetet utfördes under 2018-2019. 

Bolaget hade, enligt handlingarna från Arbetsdomstolen, åtminstone 80 tal anställda på byggarbetsplatsen. Stämningsansökan inkom till Arbetsdomstolen i juli 2020. Där hävdar Byggnads att det polska bolaget brutit mot en rad olika kollektivavtalsbrott. Bland annat gjordes ingen arbetsplatsanmälan, vilket ska göras vid projekt där arbetsvolymen överstiger 900 timmar, vilket var fallet här. De anställda ska även ha gått miste om bland annat övertidslön som omfattade totalt 7878 timmar, helglön, traktamente och semesterersättning. 

Enligt stämningen hade de anställda oftast haft elva timmars arbetsdag men fått betalt för åtta timmar. Byggnads har vid ett par tillfällen besökt arbetsplatsen. Vid den första platsgranskningen visade bolaget endast upp fem lönespecifikationer. Vid det andra besöket kom parterna överens att Byggnads skulle återkomma en dryg månad senare för att inhämta komplett underlaget. 

Bolaget ska då endast ha visat upp två lönespecifikationer, varav den ena rörde en arbetstagare som inte arbetade på den aktuella arbetsplatsen. Det polska bolaget bestrider i stora drag brotten. Byggnads yrkade i sin stämningsansökan på ett allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott på 4,9 miljoner kronor, men får i förlikningen nöja sig med 450 000 kronor. 
–  Som regelverket ser ut idag är det alldeles för lätt för företag att undvika skadestånd helt genom att exempelvis försätta sig i konkurs. Inte sällan för att sedan återuppstå med i princip samma huvudmän under ett annat bolagsnamn. Att nå en förlikning är ett sätt för Byggnads att ändå säkerställa att man ändå får någon typ av skadestånd. Men vi är naturligtvis inte nöjda och det måste till krafttag mot detta. Det visar Byggmarknadskommissions rapport, där 80 procent av de utländska företagen fuskar. Och de finns på de stora företagens arbetsplatser, säger Torbjörn Hagelin.

Relaterade artiklar

Det tycker Byggnads om nya huvudavtalet
Målet om takraset i Kiruna återupptas
Nytt regeringsinitiativ ska utestänga oseriösa aktörer
Dessa frågor ska Byggnads driva i valrörelsen