Mindre återbrukat än önskat för Fyrskeppet

Mindre återbrukat än önskat för Fyrskeppet
Mer hållbar betong, tuffare krav på leverantörer, solceller och sedumväxter på taket. Peabs mest hållbara boende byggs i Varvsstaden mitt i centrala Malmö. Deras prefabelement får premiär i Brf Fyrskeppet. Foto: Lill Eriksson

Nybyggnationerna på halvön Västra hamnen i Malmö fortsätter med särskild intensitet på gamla Kockumsområdet. Där utvecklas nya Varvsstaden, mot målet att bli världens mest spännande stadsdel genom återbruk. Men de höga ambitionerna har stött på hinder på vägen.

Källaren är klar, betongpelare har gjutits till den orangeriliknande entrén i glas och stommontaget är i gång i brf Fyrskeppet.

− För första gången har vi tagit beslut om att ha koldioxidreducerad betong i hela stommen. Alla betongprodukter här har det, vilket ger en 20 procentig koldioxidbesparing på omkring 1 250 ton. Vi bygger Peabs hittills mest hållbara boende, Fyrskeppet blir vår vägvisare, en ny standard, säger Embla Winge, ansvarig för Peabs klimatkoncept.

Embla Winge, ansvarig för Peabs klimatkoncept. Foto: Lill Eriksson

Betongen kommer från dotterbolaget Swerock, som använder slagg från ståltillverkning som bindemedel. Enligt platschef Jonas Forsén är det mycket kvar att lära när det gäller denna mer klimatvänliga betong.  

− Vi vet inte riktigt hur betongen beter sig. Uttorkningen tar längre tid på vintern och är kortare på sommaren. Vi styrs av väderförhållanden, det blir fördyrande och kräver noggrann planering, säger han.

Så mycket har återbrukats

Varvsstadens signum är just hållbarhet och återbruk – Malmö stad siktar på att vara klimatneutral 2030. Återbruket är hittills bara 14 procent, men målet är att återanvända 80 procent av allt material som fanns från början i Varvsstaden. Enligt Forsén gick industribyggnaden som stod på platsen tidigare inte att bygga om till bostäder.

Totalt ska 103 lägenheter byggas i Fyrskeppet. Sommarjobbare har bland annat knackat bort fog från en gammal tegelbyggnad i området, dock var det ett skört tegel och det mesta fick användas som fyllnadsmassor.

− Lite tegel har vi räddat, till en skiljemur på den gemensamma takterassen, säger Josefine Prag, projektledare på Peab Bostad.

På återbruksfronten handlar det främst om utsmyckningsdetaljer − en traverskrok och strömbrytare blir minnesmärken och nio järnplattor från svetshallarna blir markbeläggning i en pergola. I svetshålen sås tusenskönor. Tre granitblock från renoverade Neptunibron blir sittbänkar på gården.

− Vi hoppas återbruket kan bli högre i framtiden här i Varvstaden, när material kan kvalitetsmärkas och det finns en branschgemensam vägledning, fortsätter Embla Winge.

En traverskrok sparas vid Fyrskeppet som minne av Kockums. Krokarna eller ”hönorna” har suttit i traverserna i de stora verkstadshallarna och användes för att lyfta tunga element som fartyg och vindkraftstorn. Foto: Lill Eriksson

Otrevlig lukt när man grävde

I hamnen innebär återbruket fyllning med stenkross från tunnelbygget i Emblas tidigare hemort Åkarp, där fyra nya järnvägsspår har byggts mellan Malmö och Lund. De massorna lägger Peab på botten så djupet minskar från elva till fyra meter. Det anläggs bryggor och sittplatser vid kajen för de boende i Fyrskeppet, men enligt miljöförvaltningen är det ingen badplats.

− Det är förbjudet att bada. Sedimenten på botten kapslas in, på sina ställen är de kraftigt förorenade. På så vis blir det mindre riskfyllt om någon skulle råka ramla i vattnet. Dessutom främjas en sundare bottenmiljö för marin flora och fauna när bassängen blir grundare, säger stadens miljöinspektör Jennifer Berg.

När Peab köpte tomten av kommunen var den sanerad ett par meter ned.

− När vi grävde djupare stack det i näsan, det var otrevligt. Vi avbröt arbetet, spärrade av området och det togs prover, berättar Jonas Forsén.

Men enligt Peab visade analyserna inget farligt, lukten härleddes till nedbrytning av organiskt material. Det fanns gamla ekstockar under grundsulorna.

Botten i hamnbassängen är kraftigt förorenad, så den kapslas in av sju meter täckmassor. Den gamla, blågrå Kockumshallen ska rivas.
Foto: Lill Eriksson

Det har störst påverkan på hållbarhetsarbetet

Kajhörnan är nyss renoverad av staden, som spärrat av närmast vattnet. Utrymmesbristen på byggplatsen kräver kommunikation, samarbete och noggrann planering i en gemensam leveranskalender.

Det har varit ganska svårt att få tag i personal, just nu arbetar åtta egna hantverkare med Fyrskeppet, som mest kommer arbetsplatsen sysselsätta ett 40-tal personer. Andra utmaningar med det Svanenmärkta bygget är naturligtvis omvärldsläget, med mycket högre energipriser och försenat material, som ekparkett från Ukraina. Därifrån och från Ryssland väntas också klinker.

− Stålet var jag orolig för när kriget gick igång, så jag köpte in 80−90 ton i ett tidigt läge. Rullarmeringen skulle köras med lastbilar från Litauen, men det hänger ju på om det kommer några lastbilar från Sverige. Och det är osäkert vad det är för HVO i tanken, så vi valde svensk i stället som vi klipper och bockar själv, säger Jonas Forsén.

Det är material, energi och transporter som gör störst skillnad i hållbarhetsarbetet. Vid arbetsplatsen i Varvsstaden har Peabs byggbodar extra tjocka väggar med tätande kjol nedtill, vilket gör dem energisnåla. Med energistyrning körs avfuktare endast när det behövs. Även de boende ska spara energikostnader genom spillvärmeväxlare och solceller på taket. Betongbilarna, en hjullastare och en lastbil körs på el. Desto svårare är det för aktörer med stora maskinparker. Många leverantörer har avtal med Schenker som fortfarande i hög grad kör på fossila bränslen.

Svårt för underentreprenörerna att uppfylla kraven

− Våra krav är omöjliga för underentreprenörerna att uppfylla helt. Jag vill se exakt samma kravställning nästa gång, men tidigare i processerna så att vi vet att de är på banan, fortsätter Embla Winge.

Miljön blir både modern och historisk. Torrdockan från 1857 ska bevaras som den är. Intill bygget står spetsbunkern, som skulle hysa hundratalet Kockumsanställda vid eventuella bombanfall i början av 1940-talet. Fyrskeppet ligger bara tio minuters promenad från centralstationen och ännu närmare Malmö universitet. Målgruppen är unga och medelålders par. I hyran ingår medlemskap i en Tesla elbilspool. Boendekostnaden på 25 000 kronor i månaden för en tvåa beräknades av Fastighetsbyrån vid det lägre ränteläget 2021. Ukrainakriget, energikris, ökande inflation och räntehöjningar kommer sannolikt höja kostnaden ytterligare.

− Vi hade tur som fick sålt nästan alla lägenheter innan. Nu finns bara tre kvar. Verkliga priset vet vi först när lånen binds vid inflyttningen våren 2024, säger Josefine Prag.

Lill Eriksson

Relaterade artiklar

”Stabilt resultat i en utmanande tid”
Ännu hippare efter ombyggnation
Efter överklagandet – klart för byggstart av 192 lägenheter
Ny affärschef på Tyréns