Miljö/hållbarhet

”Ny havsbaserad vindkraft måste mötas med mer planerbar el”

Robert Tenselius, ekonom och energiexpert på Teknikföretagen.

Det är mycket positivt för svensk industris internationella konkurrenskraft att tillskott av kraftproduktion underlättas. Alla typer av fossilfri kraft kommer att behövas i elsystemet framöver. Det är samtidigt avgörande att den planerbara delen i energimixen säkerställs i tillräcklig utsträckning.

I veckan kom regeringens besked om att underlätta utbyggnaden för havsbaserad vindkraft. Det är mycket positivt att regeringen förenklar tillståndsprocesserna för havsbaserad vindkraft med så kallade havsplaner och förenklade tillståndsprocesser.

”Vi ska ha mycket el, billig el, snabbt”, skriver energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar i ett pressmeddelande. Regeringens tidigare beslut att låta elkunderna, via nätavgiften, bekosta att Svenska kraftnät drar ut anslutningspunkter till havs för havsbaserad vindkraft riskerar samtidigt att göra elen dyrare totalt sett, samtidigt som konkurrenssituationen för landbaserad kraftproduktion försämras.

Såväl vindkraft i kombination med energilagring som vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme bör ges avgörande roller i Sveriges framtida elsystem. Kort och gott – alla typer av fossilfria kraftslag kommer att behövas. Situationen under hösten och vintern visar dock också tydligt att den planerbara delen i energimixen behöver säkerställas i tillräcklig utsträckning – parallellt med att vindkraft byggs ut.

Svensk industri är redan idag mer klimatsmart, med betydligt lägre CO2-utsläpp per producerad enhet, än industrin i de flesta andra länder. Sveriges fossilfria elproduktion är kraftigt bidragande till detta. Framåt finns planer på elektrifiering av basindustrin och nyetablering av industri runt om i landet. Tillsammans med ökad efterfrågan på el från transportsektorn bedöms elbehovet i Sverige fördubblas inom 25 år. För att svensk industri ska kunna fortsätta bidra med klimatnytta och för att de viktiga gröna investeringarna ska förverkligas krävs fortsatt tilltro till elsystemet.

Tillgång till fossilfri el där den behövs och när den behövs – till ett konkurrenskraftigt och rimligt stabilt pris – är mot denna bakgrund helt avgörande. Utgångspunkterna bör vara att elproduktionen ska vara fossilfri, att nyttorna som den planerbara elproduktion bidrar med säkerställs och att detta sker med ett teknikneutralt förhållningssätt.

Det innebär att såväl kärnkraften som vattenkraften måste få betalt för de nyttor de bidrar med till elsystemet samtidigt som väderberoende kraftslag bör vara med och betala för ett ökat behov av reglerbarhet och stödtjänster. Elmarknaden behöver kompletteras med styrmedel som bidrar till att så sker.

Ny teknik och andra lösningar som säkerställer ett robust, stabilt och tillräckligt planerbart elsystem måste ges förutsättningar att bidra. Produkter och tjänster från teknikindustrin kan sammantaget på många sätt bidra med lösningar på elutmaningen. Det sker exempelvis nu en snabb utveckling av olika typer av energilager, där inte minst grön vätgas producerad med hjälp av elektrolys kommer få en avgörande roll. Väderberoende kraft i kombination med reglerbar och flexibel kraft – exempelvis energilagring – är nämligen lika planerbar som kraftvärme eller kärnkraft, givet att lagringen är tillräckligt uthållig. Dessvärre är det ofta svårt att räkna hem investeringar i energilagring rent ekonomiskt. Ökat fokus på detta borde vara centralt för att lösa utmaningarna inom elområdet. För att bana väg energilagring och annan ny teknik är det central att styrmedlen utformas på ett teknikneutralt sätt.

Varken dagens problem i det svenska elsystemet eller utmaningen med en fördubblad elanvändning kommer att lösa sig av sig själva. För att svensk industri ska kunna vara konkurrenskraftig även framöver och därtill bidra med klimatnytta krävs tilltro till elsystemet även framöver.

Robert Tenselius, ekonom och energiexpert på Teknikföretagen