Nya lagen ska få hela branschen att samtala digitalt

Från och med årsskiftet ska många nya byggnader klimatdeklareras. Bild: Gettyimages

Från och med årsskiftet ska många nya byggnader som uppförs klimatdeklareras. Även om ansvaret att lämna in uppgifterna till Boverket ligger på byggherren så kommer såväl entreprenörer som underentreprenörer att omfattas av den nya lagen.

Enligt Boverket hanterades runt 13 000 bygglov år 2019. Av dessa uppskattas cirka 4 000 ärenden omfattas av de nya kraven. De som faller bort är bland annat ansökningar där byggherren är en privatperson som privat uppför byggnader som används för industri- eller verkstadsändamål eller som är mindre än 100 kvadratmeter. Huvudsyftet med den nya lagen är att minska klimatpåverkan från nya byggnader som uppförs.

– Vi vet sedan tidigare att den största klimatpåverkan kommer från materialanvändningen i byggnader och energianvändningen under driftskedet. Men eftersom energianvändningen har minskat avsevärt den senaste tiden gäller det nu att ställa krav på klimatpåverkan från materialanvändningen, säger Kristina Einarsson, projektledare för klimatdeklarationen på Boverket.

Sveriges klimatmål, som har klubbats igenom av riksdagen, är att vi inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Byggsektorn står i dag för 20 procent av utsläppen, en tredjedel av denna siffra kommer från nybyggnationer där materialanvändningen är en betydande post.

De byggdelar som ska deklareras står, enligt Kristina Einarsson, för 70-80 procent av utsläppen under byggnationen.– Det är framför allt bärande konstruktionsdelar eller kort och gott stommen, denna står för den största klimatpåverkan. Men ingår gör även isolering, dörrar, fönster och innerväggar. Installationer ingår inte eftersom det råder brist på klimatdata där.

Även om det är byggherren som ansvarar för att klimatdeklarationen lämnas in till Boverket så kommer även entreprenörer och underentreprenörer att involveras i arbetet.– Eftersom det ofta är entreprenören som har uppdraget att uppföra en byggnad och beställa materialet så kommer de också få räkna ut hur mycket material som kommer att användas. Om underentreprenörer anlitas så ligger det på dem att ta fram dessa uppgifter, berättar hon.

Det kommer inte att införas några gränsvärden och det ställs därför inga specifika krav på vilket eller hur mycket material som används vid byggnationen.

– Vi har inga möjlighet utifrån EU-rätten att ställa krav på att de använder så kallade specifika klimatdata för produkterna. Vi har tagit fram en klimatdatabas med generiska värden som man kan använda. Men vi ser däremot att många byggherrar kommer att vara intresserade av att redovisa byggnadens klimatpåverkan utifrån vad man faktiskt har köpt in. I de fall det finns miljövarudeklaration (EPD) så är syftet att de helst ska använda dem, då blir det en mer korrekt redovisning av klimatpåverkan. Det här regelverket möjliggör för dem som är ambitiösa.

Klimatdeklarationen är alltså endast ett informationsstyrmedel, det finns inga nivåer som entreprenörer eller entreprenörer måste hålla sig under.– Men bara det att börja räkna på detta är ett stort steg. Samtidigt vet vi att byggbranschen gärna tävlar och vill jämföra. Och som byggherre kan man börja ställa krav vid upphandlingar, sen finns det andra krafter som kan börja jobba med gränsvärden. Klimatdeklarationen lägger först och främst grunden för att alla börjar räkna på samma sätt.

Boverket kommer att ha tillsynsansvar och kontrollera att deklarationerna håller en godtagbar kvalitetsnivå. Myndigheten har också möjlighet att gå in och korrigera om inlämnade värden inte stämmer.

Vad är viktigast att tänka på för en byggherre som söker bygglov efter årsskiftet?

– Ju tidigare man börjar titta på dessa uppgifter som ska samlas in och sätta sig in i regelverket desto bättre förutsättningar har man. Det är också viktigt att lära sig använda klimatdatabasen, det kan också vara bra att skriva avtal med entreprenören om vem som tar hand om vad i deklarationen. Man får fundera på vilken kompetens som finns ”in house” och vad som kan tas in externt. Om det ligger på entreprenören eller underentreprenören att ta fram alla uppgifter är det också viktigt att all data samlas in av byggherren eftersom denne har skyldighet att spara detta i fem år.

Vilken tror du blir de största utmaningarna?

– Det blir en omställning att anpassa sig till att ta fram datauppgifterna på ett enkelt sätt. Det är inga avancerade beräkningar, men det ska ända sammanställas. En underleverantör, till exempel, ger ju i dag normalt sett bara ett kostnadsförslag, nu måste man även ta fram uppgifter om mängden material som används. Det gäller att få alla inom hela byggsektorn att få det här kontinuerliga flödet av data mellan sig, så att alla kan prata med varandra digitalt.

För utländska aktörer finns även information om klimatdeklarationen på engelska samt även klimatdatabasen. På Boverkets hemsida finns exempel på olika beräkningssystem och program som kan användas vid deklarationen.

Inom de flesta sektorer ökar det administrativa arbetet, vilket ofta påtalas, byggbranschen är inget undantag. Men i det här fallet är det nödvändigt, menar Kristina Einarsson.

– Om sektorn ska bidra för att nå målen måste man börja identifiera och kvantifiera sin klimatpåverkan. Och det är precis det som klimatdeklarationen handlar om. Sen går staten in och tillhandahåller klimatdatabasen, det sänker den administrativa bördan lite och det är också en åtgärd för att minimera administrationen.

Om klimatdeklarationen

Lagen om klimatdeklaration för byggnader träder i kraft den 1 januari 2022. Lagen innebär att byggherren ska redovisa klimatpåverkan från uppförande av byggnaden genom att registrera en klimatdeklaration digitalt i Boverkets register för klimatdeklarationer. 
På Boverkets hemsida finns en digital handbok med vägledande texter och bilder, Boverkets klimatdatabas och en webbutbildning om klimatdeklaration för byggnader.
Kommunen ansvarar för att kontrollera att en klimatdeklaration lämnats in till Boverket innan man meddelar slutbesked om bygglov enligt plan- och bygglagen. Boverket har tillsyn över att uppgifterna i klimatdeklarationen uppfyller reglerna.

Relaterade artiklar

Allvarlig men hoppfull stämning i Glasgow
Elisabet Stadler, miljöchef, Peab
Nytt stöd ska minska byggsektorns klimatpåverkan
Köper hamn för att säkra betongproduktionen