I helgen gick Näringsdepartementet ut med en promemoria om vilka insatser man vill göra för energieffektiviseringen i Sverige och vad det skulle kosta.
Maud Olofsson kommer i höstbudgeten att föreslå ett helt nytt femårigt program för energieffektivisering till en kostnad av 300 miljoner kronor per år. Totalt 1,5 miljarder kronor 2010-2014.
Tanken är att locka kommuner och landsting att ställa krav på energiprestanda vid offentlig upphandling och i den egna verksamheten och att bidra till att ge svensk forskning och företagande en ledande roll i omställningen till kolsnål ekonomi, enligt Näringsdepartementets PM.
Det blir Energimyndigheten som kommer att hantera det nya programmet.
Hit kommer pengarna att gå:
1. Stöd till kommuner och landsting som ingår frivilliga avtal om energieffektivisering med staten. Kraven är att både energieffektivisering av den egna verksamheten och att ställ upp tuffa energiprestandakrav vid offentlig upphandling.
2. Energikartläggningscheckar som ska stimulera små och medelstora företag att effektivisera sin energianvändning.
3. Utveckling och introduktion av energieffektiva vägtransportfordon och jordbruksmaskiner.
4. Insatser för teknikupphandling och marknadsintroduktion riktade mot små och medelstora företag.
5. Utveckling av lokala och regionala strategier och projekt för olika branscher och därmed ta tillvara den kunskap och handlingskraft som finns spridd på myndigheter, branschorganisationer, intresseorganisationer, högskolor och förbund.
Dessutom föreslår Maud Olofsson att det befintliga stödet för kommunernas energi- och klimatrådgivare och de regionala energikontoren förlängs med ett år till och med 2012. Den extrakostnaden beräknas till 255 miljoner kronor.
Det innebär att kostnaden för det tidigare beslutade, mycket bredare energisparprogrammet för treårsperioden 2010-2012, ökar till 1,66 miljarder kronor eller 550 miljoner kronor per år. Till det ska alltså läggas ytterligare 300 miljoner kronor per år för det nya programmet som är smalare och riktar sig speciellt till kommuner, landsting och småföretag.
Energisparinstatserna ligger i linje med det förslag som ingenjörsförbund i 12 länder i fyra världsdelar kommer att lägga fram för FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i december.
— Energisparande är det snabbaste och billigaste sättet att på kort sig minska koldioxidutsläppen, säger Johan Sittenfeld på Sveriges Ingenjörer.
Lars Anders Karlberg
[email protected]
Läs fler nyheter på Byggvärldens systertidning Ny Tekniks hemsida
