Ökat intresse för byggemenskaper

Ökat intresse för byggemenskaper
Fler byggemenskaper skulle öka kvalitén på byggandet, menar förespråkare. "Vi ser ett kraftigt stigande intresse."
Om fler bildade byggemenskaper skulle kvalitén på byggandet förbättras, konkurrensen öka och samhället gynnas. Men byggjättarna skulle förlora på det. Det menar Staffan Schartner, ordförande på Svenska föreningen för byggemenskaper.

En byggemenskap är en grupp privatpersoner som i egen regi låter bygga huset där de ska bo. Sättet att bygga är vanligt i bland annat Tyskland men börjar nu också dyka upp på allt fler håll i Sverige.

– Vi ser ett kraftigt stigande intresse, säger Staffan Schartner, ordförande på Svenska föreningen för byggemenskaper.

Han konstaterar att konceptet är gammalt.

– Begreppet har vi plockat in från Tyskland, men egentligen är det här något som fanns i Sverige för nära 100 år sedan i form av bostadsrättföreningar. På senare år har dock de stora byggbolagen tagit över konceptet. De bildar föreningar med bulvaner i styrelsen och skriver själva kontrakten om att uppföra husen.

I tyska staden Tübingen är byggemenskaper det dominerande sättet att bygga på och i Hamburg har kommunen beslutat att 20 procent av alla markanvisningar ska gå till byggemenskaper.

– Tyskland är ett exempel på att det fungerar. Där ger bankerna lägre ränta till byggemenskaper eftersom de har en större säkerhet, alla som ska bo där finns ju redan, säger Staffan Schartner.

Sättet att bygga har många fördelar menar han – både för människorna och staden.

– Man kan bygga mer småskaligt vilket ger större en variation och en intressantare stadsbyggnad. Det blir också bättre kvalité och hållbarhet eftersom man bygger åt sig själv. Dessutom blir det lägre kostnader.

Byggemenskaper gynnar även konkurrensen.

– Man får väldigt många fler aktörer. I Sverige har vi en industri som består av ganska få företag. Det är inte bra för byggandet. Om man under åren 2006-2012 hade 27 olika byggherrar som byggde i Göteborg så hade man mångdubbelt fler i Tübingen, en stad som är en femtedel så stor.

Vilka är nackdelarna med att bygga på det här sättet?

– För stan kan nackdelen vara att man får många fler byggherrar att ha att göra med. En del är dessutom oerfarna, även om de flesta har proffs som är med. Staden måste anpassa sig till mer småskaliga processer.

Finns det några fördelar med byggemenskaper för byggjättarna?

– Nej, det tror jag inte. Det är stora företag som har kapacitet att klara stora projekt. I småskaliga projekt kan de inte konkurrera och skulle därför missgynnas av en sådan utveckling. Det här skulle även ge en prispress på marknaden som inte heller gynnar dem.

Kommer vi att se en liknande utveckling i Sverige som i Tyskland?

– Ett av skälen som talar för det är att vi redan i dag har många bostadsrättföreningar i Sverige. Människor är vana att sköta och förvalta fastigheter. Den lagstiftning som finns är också ganska enkel och passar för den typen av byggande. Det som krävs är att kommunerna ändrar sina regler och förenklar för byggemenskaperna, säger Staffan Schartner.

Marie Bergström
[email protected]

 

Så kan kommunerna underlätta för byggemenskaper

1.       Det behövs mindre fastigheter.
2.       Gör detaljplanen först och markanvisa sedan (byggemenskaper klarar inte så långa processer).
3.       Markanvisa på kvalité och hållbarhetsprinciper, inte högsta pris.
4.       Försök lägga de betalningar som byggherren ska göra (exempelvis planavgifter) så sent som möjligt.

Källa: Svenska föreningen för byggemenskaper

Föreningen

Föreningen för Byggemenskaper är en ideell förening som samlar, utvecklar och förmedlar kunskap om byggemenskaper.