”Ovanför allt detta har vi en Hisingsbro som inte fungerar”

”Ovanför allt detta har vi en Hisingsbro som inte fungerar”
Tomas Emanuelsson, ordförande på Byggnads Väst. Foto: Byggnads

Misslyckade betonggjutningar och sprängningar, avstängda farleder och tunnlar. De stora infrastrukturprojekten i Göteborg dras med problem och kostar mer än beräknat.
Det blir liksom råttan på repet, säger Tomas Emanuelsson, ordförande för Byggnads Väst.

Det senaste året har problemen vid de större infrastrukturprojekten i Göteborg avlöst varandra. NCC:s brytning med en betongentreprenör i Västlänken-projektet, den misslyckade gjutningen vid förstärkningsarbetet av Götatunneln, Hisingsbrons alla upptäckta brister och den misslyckade rivningen av den gamla.

Byggnads Tomas Emanuelsson uppmärksammade saken i en debatt-artikel i GP i veckan med rubriken Ställ högre krav på de stora byggena i stan.

Om det är värre i Göteborg än i andra svenska städer har Tomas Emanuelsson svårt att svara på. Men han tror att mycket grundar sig i Västlänken-projektet.

– Det har varit en så infekterad debatt om Västlänken. Alla har åsikter och många är kritiska. Sen har det också blivit så många förseningar på grund av att så underliga saker har hänt och som har inneburit att trafiken inte har kommit i gång som planerat. På det sättet drabbas tredje man ganska hårt och då blir det också nyhetsstoff för medierna.

Samtidigt pågår vissa projekt nära varandra, påpekar han. Strular det i ett projekt så brister planeringen i ett annat. Som i fallet med Götatunneln där ett förstärkningsarbete skulle utföras för att bära upp Västlänken, men där betonggjutningen visade sig vara undermålig, vilket gjorde att tunneln hölls avstängd längre än beräknat. Detta fick till följd att upprustningsarbetet av Tingstadstunneln fick skjutas fram.

– Det blir liksom råttan på repet och ovanför allt detta har vi en Hisingsbro som inte fungerar. Hisingsbron är också en viktig del i den planerade avstängningen av Tingstadstunneln.

Vad är huvudorsaken till att det har varit så många problem, tror du?

– Jag har varit byggnadsarbetare själv och när vi var ute på byggen så hade vi en hög status som yrkesarbetare. När vi kom med råd om hur man skulle bygga så lyssnade man.  Nu har vi en ny kategori arbetare som följer det europeiska sättet att bygga. Och det är att man lyssnar till det chefen säger. Även om byggarna själva vet att det är fel att göra på ett visst sätt så gör de det ändå, utan att protestera. Vad jag har hört var det så med gjutningen i Götatunneln. Titta på sprickorna i trapphusen på Hisingsbron; förr i tiden hade man aldrig gjutit på det sättet eftersom man hade vetat att det var fel. Då tog man ansvar för vad man gjorde. Nu gör man som chefen säger, trots att man har kunskapen. Och detta drabbar till slut skattebetalarna.

Vad ska man göra åt det?

– Jag tror att man måste jobba med att de som får entreprenaderna också ska genomföra själva arbetet. När det blir långa led av underentreprenader och det finns folk enbart med uppgiften att sälja entreprenader så blir det fel. Om jag vinner en entreprenad för att jag är billigast eller bäst och sen säljer entreprenaden till en annan som sen säljer den vidare. Då har vi entreprenörer som inte gör något annat än säljer. De som får betala i slutskedet blir de som gör jobbet genom sämre arbetsmiljö, sämre villkor och sämre förutsättningar för att göra ett bra jobb. Sen får vi skattebetalare betala för att det man har beställt inte blir som man hade tänkt sig.

– Jag tror vi behöver dem som kommer hit till Sverige och arbetar på byggena, men vi måste ge dem bättre förutsättningar för att göra sitt jobb. Det är något som går upp för mig när jag är ute på byggarbetsplatser.

Hur skulle man ge dem bättre förutsättningar?

– Att svenska byggbolaget anställer dem i stället för att anlita underentreprenörer.

Vad hoppas du på framöver?

– Jag tror vi måste hitta ett regelverk som skyddar svenska företag så att de kan fortsätta att fungera på byggmarknaden. Och att vi har en svensk arbetsmarknad med svenska villkor och med duktiga yrkesarbetare. Vi måste också skydda de seriösa aktörer som finns i branschen. Fortsätter problematiken med allt fler oseriösa aktörer så kommer till slut inga seriösa företag att vilja vara kvar. Då blir det i stället ett köp och sälj-system utan någon ordning alls. Det oroar mig. Därför måste man sätta ner foten och säga att det är inte ok. Framför allt inte när det handlar om gemensamma skattepengar.

– Men jag tror det är möjligt att vända detta. Det finns seriösa företag med många anställda byggnadsarbetare som vill tillbaka till en seriös bransch. Men vi måste göra det tillsammans.

Relaterade artiklar

Efter överklagad tilldelning – de vinner miljardkontraktet
Kigge Nilsson, Head of Relations, Isobetong
Anna Henriksson, vd, Sverigehuset
De vinner tävlingen om Avenyn