Partnering dominerar i Värmland

Partnering dominerar i Värmland
Centralsjukhuset i Karlstad. Foto: Susanne Bengtsson.

Partnering dominerar idag byggmarknaden i Värmlands län och partnering enligt Värmlandsmodellen står nu inför ett genombrott även i resten av landet.

Inget annat län i Sverige har lika hög andel partnering som Värmland.

– 75 procent av omsättningen i min del av Värmland avser partnering. Ju närmare Stockholm vi kommer ju lägre är andelen partnering säger Bengt Carlsson, arbetschef på Peab i Karlstad.

Partnering innebär att samarbete och kvalitet står i fokus för byggprojektet, inte absolut lägsta pris.

Entreprenören Peab beskriver dagens verklighet i Värmland.

– Jag är arbetschef i Värmland och min grupp har en omsättning på cirka 300 miljoner kronor per år. 75 procent av omsättningen i min del av Värmland avser partnering, säger Bengt Carlsson, arbetschef i Karlstad.

Inget annat län i Sverige har lika hög andel partnering som Värmland.

– Ju närmare Stockholm vi kommer ju lägre är andelen partnering, säger Bengt Carlsson.

Byggvärlden har fått information från stora underentreprenörer i Stockholm som anger att partnering svarar för under tio procent av omsättningen, vilket tydligt visar gapet till Stockholm.

Hela den svenska byggmarknaden är värd cirka 300 miljarder kronor per år, och partnering växer.

– Partnering, enligt modell från Landstinget i Värmland, kommer absolut att ta minst 50 procent av den svenska byggmarknaden. Jag bedömer att vi är där inom tio år. Detta händer nu. Det kan gå så fort som inom fem år, säger Klas Heed, Affärsutvecklingschef  Skanska Partnering.

Experter i den akademiska världen håller med.

– Min bedömning är att den byggprocess med partnering, som  Landstinget i Värmland varit föregångare att utveckla, eller motsvarande, på sikt kommer att öka och kanske ta mer än 50 procent av den svenska marknaden. En sådan utveckling tar sannolikt mer än tio år, säger professor Per Erik Eriksson vid Luleå Tekniska Universitet.

Det är Landstinget i Värmland och kommunala Karlstads Bostads AB, KBAB, som gått i spetsen för att utveckla partnering i Värmland. Landstinget började 1998 och KBAB några år senare. De har sedan tillsammans investerat cirka 4,6 miljarder kronor i nybyggnadsprojekt och renoveringsprojekt.

– På 1980- och 1990-talet var det ett fantastiskt slarv med planering av byggprojekt. En av de absolut största vinsterna jag ser med vårt arbetssätt är att vi tillämpar arbetsberedning igen. Vi har lagbasar som är grunden i arbetsberedningen. De är lagbasar för de hantverkare som ska utföra installationer och byggarbetet, det samarbetet ger fantastiska kvalitetsvinster. Vårt arbetssätt kräver att de är mycket mer engagerade i byggprojektet än vad de är i andra byggprojekt. De hantverkarmässiga prestationer jag ser idag är de överlägset bästa jag sett någonstans under hela min yrkeskarriär. Det är en direkt följd av vårt arbetssätt med partnering, säger Lars Nilsson, före detta fastighetschef vid Landstinget i Värmland och den som tog initiativet till att börja med partnering.

Byggvärlden har talat med både entreprenörer och underentreprenörer i Värmland som deltagit i partneringprojekt i många år. De pekar på två andra stora vinster. De menar att den tekniska samverkan med BIM och 3D-visualisering av ritningar som ingår i partneringmodellen spar fem till tio procent jämfört med traditionella arbetsmetoder. Byggherren, entreprenören och de viktigaste underentreprenörerna deltar i partneringsamarbetet och det ger ytterligare lika stora besparingar.

1998 var Landstinget i Värmland missnöjda med den traditionella entreprenadmodellen.

– Vid en vanlig generalentreprenad eller totalentreprenad fokuserar man väldigt mycket på den sista kronan.  Fastighetsägaren antar normalt anbud från den som erbjuder det lägsta priset. I en sådan entreprenad blir det inte fokus på projektets bästa utan det blir på vardera partens bästa och det är inte det mål vi vill ha, säger Lars Nilsson. 

– Vår slutsats var att det behövs ett annat fokus. Vi vill att både fastighetsägaren och entreprenören ska fokusera på att tillsammans göra ett bra resultat, alltså en god produkt, och att det ska finnas incitament för att göra en bra produkt. Den inbyggda logiken i entreprenaden ska förändras, säger Lars Nilsson.

När Landstinget i Värmland och KBAB har gjort sina offentliga upphandlingar har de själva formulerat kraven. Det är så de enskilda fastighetsägarna själva formar sina partneringprojekt. Och i Värmland valde Landstinget och KBAB var sin partneringmodell som sinsemellan var mycket lika. Sedan visade det sig att det blev succé i Värmland.

Det finns ingen standard för partnering i landet utan det som finns är information från fastighetsägare som utvecklat sin egen partneringmodell.

Landstinget i Värmland har utformat en detaljerad byggprocess som täcker alla steg från inbjudan av entreprenörer till ett nytt byggprojekt ända fram till dess att de nya lokalerna tas i drift. Genom att identifiera fastighetsägare med partneringprojekt som i verkligheten gjort succé så blir det tydligt hur partnering ska utformas för att fungera på den konkurrensutsatta byggmarknaden.

– Min uppfattning är att en standard borde utarbetas baserat på Värmlandsmodellen så det blir klart för varje fastighetsägare hur vi gjort i Värmland, säger Lars Nilsson.

Värmlandsmodellen passar inte för hela byggmarknaden.

– Det finns två tydliga skäl att arbeta med partnering, säger Anna Kadefors, docent på Chalmers Tekniska Högskola, och fortsätter:

– Det är bättre att genomföra komplexa byggprojekt som partneringprojekt eftersom alla då kan hjälpas åt att hitta den bästa lösningen. Man kan behålla en öppenhet för förändring längre fram i processen, och det är en stor fördel i till exempel sjukhusbyggande. Dessutom kan risken delas av de som deltar i partneringprojektet.  

– I enklare projekt som innehåller upprepning av samma byggmoment finns också fördelar med partnering, till exempel nyproduktion eller renovering av ett stort antal bostadsfastigheter. För detta slag av byggprojekt finns tydliga erfarenheter att besparingar kan uppnås. De som deltar i partneringprojektet jobbar då mer för att effektivisera verksamheten, säger Anna Kadefors.

Det är uppenbart att det finns ett missnöje med den byggprocess som dominerar idag i Sverige.

– Dagens byggprocess är fragmenterad, med brist på helhetssyn. Samverkan och partnering är exempel på nya arbetssätt som utvecklats för att förbättra samarbetet i byggprocessen, säger Tommy Lenberg, vd för branschorganisationen Byggherrarna.

– Vi kommer att se en fortsatt utveckling där beställare och leverantörer kommer att arbeta tillsammans på ett mer genomtänkt och projektanpassat sätt än idag. Det handlar om större öppenhet, tidigt engagemang av nyckelaktörer i projekten, gemensam målbild samt tydlig kommunikation och engagerat ledarskap.

GÖTE ANDERSSON

 

De tre nyckelfaktorerna i partnering är:

1. Gemensamma mål

2. Gemensamma aktiviteter

3. Gemensam ekonomi