Revisorer kritiserar kommun för byggskandal

Revisorer kritiserar kommun för byggskandal
Otydlig ansvarsfördelning och dålig fakturakontroll. Norrköpings kommun kritiseras i två revisionsrapporter. Ernst & Young har granskat skolreparationen som gav upphov till kommunens egen muthärva.

I oktober avslöjades härvan i Norrköping kommun. Det började med att en journalist ställde frågor om en faktura gällande en takreparation på Källvindsskolan. Då berättade en tjänsteman på kommunens lokalförsörjningskontor att kommunen hade fått betala cirka 200 000 kronor när hans hus byggdes om.

— Tjänstemannen kom till sin ansvariga chef och erkände att fakturan som inte stämde har varit betalning för arbete och material vid hans sommarhus, sa kommunalråd Eva Andersson (S) då till Byggvärlden.

Kommunen polisanmälde tjänstemannen och nu utreds saken av polis och åklagare. Tjänstemannen misstänks för mutbrott och trolöshet mot huvudman.

Kommunen gav också Ernst & Young i uppdrag att utreda reparationen på Källvindsskolan samt kommunens ramavtal, leveranskontroll och attestrutiner. Nu är revisorerna klara med sina utredningar, och det är en hel del kritik som levereras.

När det gäller reparationen av Källvindsskolan har avsteg från styrdokument och avtal gjorts i flera fall. Beslutet om renoveringen har inte protokollförts, den löpande styrningen av projektet har varit svag och kontrollen vid fakturering har varit otillräcklig.

Efter att muthärvan avslöjades har byggföretaget Händelö Bygg betalat tillbaka cirka 200 000 kronor till kommunen. Men från början fakturerades projektet med cirka 540 000 kronor. Revisorerna drar slutsatsen att kommunen sannolikt inte hade fått tillbaka pengarna om inte någon i efterhand hade kontrollerat uppgifterna.

Enligt revisorerna har ansvarsfördelningen mellan Norrköpings kommun och projektledaren Stadspartner, som ägs av Linköpings kommun, varit otydlig. Ingendera av parterna har förtydligat vad som ingår i projektledarrollen.

Projektledaren kritiseras också för att ha intygat att arbetat har utförts enligt beställningen, trots att projektledaren inte hade gjort någon undersökning av arbetet på plats när det var klart.

Alla inblandade parter har brustit i olika delar i förhållande till formella riktlinjer, konstaterar revisorerna. Byggentreprenören Händelö Bygg har fakturerat löpande, trots att bolaget enligt ramavtalet ska fakturera först sedan arbetet är slutfört och godkänt. Kommunen har attesterat och godkänt fakturor som inte är korrekt signerade av projektledaren, och projektledaren har inte begärt att få dellikvidfakturor för kontroll.

I rapporten ger Ernst & Young flera förslag till förbättringar. I några fall handlar det om självklarheter som att tillämpa fakturakontroll och använda sig av rutinen för slutbesiktning av byggprojekt.

I den andra rapporten, som handlar om kommunens ramavtal och leveranskontroller, föreslår revisorerna bland annat att kommunens enheter och bolag bör ha en tydligare dokumenterad kontroll av leveranser, att beloppsgränser införs för attestering, att årliga internkontrollplaner införs och att kommunen överväger att rotera handläggare.

Relaterade artiklar

Vinstvarning från NCC
”Utvecklas man inte, så avvecklas man”
Krigets påverkan är både direkt och indirekt
Vill nå ut bredare med e-utbildning i byggetik