Ris och ros om budgeten från branschen

Ris och ros om budgeten från branschen
Henrik Landelius, affärsområdeschef på NCC Building Sverige. Bild: NCC

Byggföretagen tycker höstbudgeten saknar höjd för ett eventuellt byggstopp, men NCC ser några positiva förslag som kan minska landets sårbarhet och få fart på byggandet.

I måndags lämnade regeringen sin budgetproposition för 2022 till riksdagen. Från Byggföretagens sida är det avsaknaden av ekonomiska medel riktade till en eventuell cementkris som man främst lyfter fram. I synnerhet om den tillfälliga lagändringen som ska ge Cementa några extra månaders verksamhetstillstånd – och som nyligen avvisades av Lagrådet – inte klubbas igenom av riksdagen.  

– Cementkrisen måste upp på högsta politiska nivå. Investeringsbortfallet vid ett byggstopp beräknas till 20 miljarder kronor per månad. Det slår direkt mot jobben, ekonomin och klimatomställningen, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Byggföretagen skriver också att man inom kort kommer skicka ut en mötesinbjudan till finansminister Magdalena Andersson. Förhoppningen är att klargöra för Andersson hur viktig bygg- och anläggningsbranschen är för hela samhällsbyggnadssektorn.

– Vi kan inte rusta Sverige med ökad kapacitet på järnvägen och fler vindkraftverk utan en pålitlig råvaruförsörjning, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

NCC skriver i sin kommentar att budgetpropositionen för 2022 innehåller flera förslag med ambitionen att minska Sveriges sårbarhet, öka takten i byggandet och lösa Sveriges största samhällsutmaningar.

NCC lyfte under förra året vikten av att myndigheter, regioner och kommuners planerade projekt fortsätter enligt plan, att beslutsprocesserna fortgår eller intensifieras och att investeringar genomförs i viktiga samhällsprojekt som är eftersatta och där det finns stora underhållsskulder.

Särskilt har man pekat på de stora behoven av upprustning av det befintliga bostadsbeståndet, eftersattheten i landets VA-system, kapacitetsbristen i elnätet, samt behovet av satsningar på infrastruktur.

– Budgeten innehåller en rad förslag för att minska vår sårbarhet och komma till bukt med dessa samhällsutmaningar, bland annat noterar vi att man nu höjer anslaget till underhåll av den svenska järnvägen vilket är väldigt positivt och något som även skapar goda sysselsättningseffekter, säger Henrik Landelius, Affärsområdeschef NCC Building Sverige och fortsätter.

– Vi har även länge påpekat att Investeringsbehoven i VA-näten runt om i Sverige är stort. Kraven på rening av avlopp måste vara högt ställda. Inte minst läkemedel i avloppen ger allvarliga konsekvenser för miljön och är något som vi tidigare lyft i en rapport under förra året. Det är ett steg i rätt riktning att man nu satsar på läkemedelsrening i budgeten, men det kommer att krävas mer, säger Henrik Landelius.

Dock saknar man ordentliga reformer för en fungerande elförsörjning och för att underlätta tillståndsprocesserna.

– Tillståndsgivningen vid ny- och utbyggnad av elnätet har varit en riktig flaskhals som under lång tid försenat nödvändiga åtgärder. Men det behövs ett större grepp om hur miljötillstånd hanteras rent generellt för att det ska bli kortare handläggningstider, ett större helhetsperspektiv och en bättre balans mellan olika samhällsnyttor, säger Henrik Landelius.

Innovationsföretagen tycker att det i budgeten finns flera satsningar på klimatåtgärder och infrastruktur som kan ha en positiv effekt på möjligheten till fler innovationer inom miljöområdet. Men samtidigt saknar man viktiga regelförenklaringar och reformer som kan skapa rätt förutsättningar för att öka takten i den omställning som krävs. 

– Klimatfrågan och klimatets påverkan på våra liv har blivit allt tydligare. Regeringen måste underlätta för företag och individer att kunna bidra till att driva utvecklingen i rätt riktning. Här ser vi att satsningarna på klimatklivet och stärkt klimatpremie kan bidra till detta, säger Magnus Höij, förbundsdirektör på Innovationsföretagen.

Innovationsföretagen välkomnar bland annat en stärkt klimatpremie för elbussar, men menar också att det krävs bra förutsättningar för entreprenörskap och företagande för att tekniken ska få genomslag. På samma sätt kan regeringens satsning på Klimatklivet, ett investeringsstöd till lokala och regionala miljöåtgärder, bidra till ett mer innovativt Sverige om stödet fördelas på rätt sätt.

– Trots satsningarna finns det mycket kvar att göra. För att främja fler klimatinnovationer måste regelverket för offentlig upphandling ses över. Lagstiftningen måste utformas så att minskad klimatpåverkan, lägre livscykelkostnader och bidrag till Agenda 2030 premieras, säger Magnus Höij.

Relaterade artiklar

Världsunik dumper på plats i NCC:s stentäkt
NCC bygger campus i Finland
Bygger ännu ett kontorshus vid Masthuggskajen
Bygger testbäddsanläggning i Ö-vik