Risk att hausse blir baisse

Risk att hausse blir baisse
Foto: Getty Images

Mellan åren 2020 – 2021 såg investeringarna ut att öka med cirka sex procent och i prognosen fram till år 2023 väntades en årlig tillväxt om två till tre procent. Detta var dock innan Mark-och miljödomstolen redan från den 1 november hävt Cementas tillstånd för kalkbrytning i Slite, ett beslut som Regeringen nu tillfälligt skjutit fram efter den massiva kritikstorm som följt från såväl byggbransch som näringsliv. 


Konsekvenserna av ett stopp för kalkbrytning i Slite är i dagsläget oöverblickbara men om tillståndet inte förlängs ytterligare riskerar många projekt att stoppas eller skjutas på framtiden. Vi kan då vänta oss en anläggningsmarknad som går från hausse till baisse 

Mål och medel för ökade investeringar

I vårens anläggningsprognos såg vi tydliga indikationer från regeringen såväl som från underliggande myndigheter att den ekonomiska nedgången i kölvattnet av pandemin skulle utgöra en utlösande faktor för högre offentliga investeringar under det kommande decenniet.

Infrastrukturpropositionen som lades fram i april i år inkluderar för kommande planperiod (2022-2033) ekonomiska ramar om 799 miljarder kronor, vilket är en ökning med knappt 180 miljarder kronor jämfört föregående period.

Inom transportsektorn finns sedan länge en underhållsskuld såväl inom väg som inom järnväg och av de 799 miljarderna i infrastrukturpropositionen har 362 miljarder öronmärkts för drift och underhåll. Trots en historiskt hög satsning på infrastruktur har under våren många röster höjts gällande medlens otillräcklighet.

Transportsektorn utgör också en central del i omställningen till ett fossilfritt samhälle och för att nå klimatmålen. Det handlar om elektrifiering av fordonsparken men också om förflyttningar av transporter från väg till tåg och sjöfart. Samtidigt förs diskussioner om samhällsnyttan av planerade nyinvesteringarna i stambanor inom järnväg.

Klimatmål och miljörelaterade initiativ spelar en allt större roll i beslutsfattande och det blir en alltmer central beslutsparameter vid prioritering av projekt. Trafikverkets mål om att minska transportsektorns klimatpåverkan med 70 procent fram till 2030 jämfört med 2010 års nivåer påverkar idag alla beslut och prioriteringar.

Energianläggning är ett nyckelsegment

Att investeringar görs inom anläggningsmarknaden är i många fall en förutsättning för att industrin ska kunna göra nödvändiga klimatomställningar. Som exempel har vi bland annat stålföretaget LKAB:s planer på en satsning inom fossilfritt stål, något som bygger på att den traditionella kolbaserade processen ersätts med vätgas. Det skulle dock innebära en ökad efterfrågan på el motsvarande en tredjedel av Sveriges nuvarande elproduktion. Även Cementa presenterade i våras en målsättning om att elektrifiera sin verksamhet, vilket även det skulle kräva kraftigt ökat energibehov.

En utbyggnad av Sveriges energianläggningar är dock komplext och handlar inte enbart om att öka energiproduktionen. Systemet måste byggas robust, kontrollerbart och förutsägbart, något som kan vara ett problem med förnybara energikällor. Utöver detta behöver energin distribueras där den ska användas, vilket redan idag utgör ett växande problem. Även om det sker stora investeringar inom energisektorn rör vi oss snabbt mot en punkt där utbud och efterfrågan inte möts.

Ökade investeringar en förutsättning för klimatmålen

Det råder inga tvivel om att det finns behov av stora investeringar inom flera områden inom anläggningsmarknaden. I mångt och mycket finns även förutsättningar för att realisera investeringarna. Utan att ge sig in i någon av de många pågående debatterna kan det konstateras att utan omfattande investeringar inom anläggningssektorn kommer klimatomställningen bli betydligt svårare. En högre tillväxttakt inom anläggningssektorn förutsätter också att processerna kring miljötillstånd förändras samt att den aktuella cementkrisen inte blir en verklighet och istället försvårar förutsättningarna att nå klimatmålen. 


Anläggningsmarknaden delas in i sex segment:

  • Väg
  • Järn- och spårväg
  • Marin infrastruktur
  • Energi
  • Kommunalteknisk anläggning (vatten- och avlopp samt avfallsanläggning)
  • Övrig anläggning (telekom, flygplatser, sport- och rekreationsanläggning
  • Prognoscentret släpper nya prognoser två gånger årligen för anläggningsmarknaden. Prognoserna inkluderar både nyinvesteringar och underhållsmarknaden, utöver detta görs även en fördelning av typ av byggherre och projektstorlek.

Anna Brinkhagen
Prognoscentret
 
    

Relaterade artiklar

Varannan svensk håller fast vid sina renoveringsplaner
Den svenska byggmarknaden kyls av
Osäkert läge för Europas byggmarknader
Kommunerna som blev vinnare under pandemin