Så ska Veidekke nå nettonoll-utsläpp

Så ska Veidekke nå nettonoll-utsläpp
Hållbarhetschef på koncernen Veidekke ASA. Foto: Veidekke

Veidekke ASA blir första byggbolag i Skandinavien att få sina nettonoll-klimatmål verifierade av SBTi, Science Based Targets initiative.
Catharina Bjerke, Veidekkes hållbarhetschef, berättar mera om utmaningarna – och möjligheterna –med de uppsatta klimatmålen.

Verifieringen betyder att Veidekkes klimatmål ligger i linje med vad som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader, enligt Parisavtalet.
– Det används många begrepp runt klimat och klimatneutralitet och det kan vara förvirrande, särskilt som det används med olika referenser. Men genom att SBTi har verifierat våra uppsatta mål, och kommer att följa upp dem, så vet vi att vi valt rätt väg, säger Catharina Bjerke, Hållbarhetschef på koncernen Veidekke ASA.
Själva verifikationen har tagit ungefär ett halvår. I det arbetet har SBTi gått igenom underlaget från Veidekke för att bekräfta målen.

Började med kartläggning

Men för Veidekke ligger det mera tid bakom.
Det första steget var att kartlägga a utsläppen. Dels de direkta som sker i den egna verksamheten (Scope 1), som bränsleförbränning från fordon de äger eller kontrollerar och de indirekta utsläppen (Scope 2 och 3) som inköpt energi och material.

Under 2021 var Veidekke ASA:s utsläpp totalt 81 290 ton CO2e. Det är enligt bolagets hållbarhetsrapport en minskning av utsläppen med 17 procent, jämfört med år 2020. Minskningen beror delvis på en ökad andel biodrivmedel och att en stor andel av projekten var i avslutande faser och därför mindre energikrävande.

Utsläpp från asfaltproduktion, som är energikrävande, har också minskats. Det har skett dels genom att flytta produktion till mer energieffektiva asfaltverk i Norge och dels genom att de tre asfaltverken i Sverige numera drivs med förnybar energi.
– Vi jobbar med att minska utsläppen inom alla verksamhetsområden. Men en viktig del är att minska materialförbrukningen, minska spillet och använda betong med minsta möjliga koldioxidutsläpp på byggena, säger Catharina Bjerke.

Långsiktiga och kortsiktiga mål

För att alla medarbetare ska vara med på omställningen berättar hon att alla enheter får översikt över sina utsläpp och en budget att hålla sig inom.
– Det skapar en nyfikenhet kring siffrorna och jag tror det är ett bra sätt att bygga kunskap. Kunskap är en färskvara som vi jobbarmed hela tiden. Vi tar gärna diskussioner både internt och med våra kunder, säger hon.

Veidekke har målsättningen att halvera utsläppen till år 2030 och sedan nå nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan till 2045. De kortsiktiga målen ser hållbarhetschefen inte som någon stor utmaning.
– Jag ser det snarare som en möjlighet. Där kan vi gå in och plocka lågt hängande frukter och fortsätta sådant vi redan påbörjat, bland annat när det kommer till material och drivmedel. Genom att ställa krav på leverantörer kan vi också vara med och driva utvecklingen framåt.

”Noll ska vara noll”

De långsiktiga målen är mera utmanande.
– Noll ska vara noll. Främst ska vi minska utsläppen av växthusgaser i alla led och målet är att nå noll redan där. Eventuella restutsläpp ska neutraliseras genom koldioxidavskiljning eller andra metoder, som CCS, som permanent avlägsnar koldioxid från atmosfären. Forskningen och utvecklingen går framåt, men en del av teknologin som ska ta oss i mål 2045 är ännu inte känd.

I 2021 utgjorde miljöcertifierade bygg- och anläggningsprojekt och projekt med förnybar energi 28 procent av Veidekkes intäkter.

Breeam, Leed, Svanen, Miljöbyggnad, Ceequal och DNGB är några av de vanligaste certifieringarna.
Veidekke är också medlem i SGBC och den norska motsvarigheten, NGBC.

– Vi vill vara med eftersom de sätter branschstandarden och driver utvecklingen. En annan viktig del är att Breeam uppdateras och att systemet anpassas till EU-taxonomin.

SBTi för att uppfylla målen i Parisavtalet

  • SBTi, Science Based Targets-initiative, är ett partnerskap mellan CDP, FN:s Global Compact, World Resources Institute (WRI) och Världsnaturfonden (WWF).
  • Syftet är att få den privata sektorn att vidta brådskande klimatåtgärder. Det görs genom att bland annat definiera vetenskapligt baserade mål och tillhandahålla tekniskt bistånd.
  • Målen anses vara ”vetenskapsbaserade” om de är i linje med vad den senaste klimatvetenskapen anser vara nödvändigt för att uppfylla målen i Parisavtalet – att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 °C över förindustriell nivå och fortsätta ansträngningarna för att begränsa uppvärmningen till 1,5 °C.
  • I dag har mer än 3 500 företag, inklusive 324 skandinaviska, åtagit sig att sätta vetenskapligt baserade klimatmål. Av dessa har 50 företag fått sina nettonollmål verifierade. Veidekke är ett av tre byggföretag i världen med SBTi-verifierade mål.

Källa: sciencebasedtargets.org

Vad är direkta och indirekta utsläpp?

GHG Protocol, Greenhouse Gas protocol, är en global standard som används för att underlätta organisationers rapportering av växthusgasutsläpp. Den har en gränsdragning där åtskillnad görs mellan organisationens organisatoriska respektive operativa gränser.
Rapporteringen är indelad i tre olika delar:

Scope 1 i GHG Protocol omfattar de utsläpp som sker i den egna verksamheten (direkta) till exempel bränsleförbränning och från fordon som organisationen äger eller kontrollerar.

Scope 2 omfattar utsläpp (indirekta) från inköpt elektricitet, ånga, värme och kyla.

Scope 3 rör övriga indirekta utsläpp, från inköpta material, produktanvändning, avfallshantering, affärsresor etc. som organisationen inte äger eller kontrollerar.

Källa Naturvårdsverket

Relaterade artiklar

Ny chef för Veidekkes tunnelverksamhet
”Min tro är att regeringen kommer att söka lösningar efter nya stigar”
Sämre resultat för Veidekke
Kriminaliteten i byggbranschen under lupp i Almedalen