Många kämpar med kulturskillnader och tycker att det känns trögt att kommunicera. Det finns verkligen ett stort behov av att förstå andra kulturer. Det säger Eva Johnsson, konsult i interkulturell kommunikation. Hon driver ett utbildningsföretag som lär ut hur man gör för att få samarbetet att fungera smidigt, trots kulturskillnader.
— Det viktigaste är att lära sig kulturskillnader på djupet, inte enskilda ”konstigheter” som att man ska buga när man tar emot ett visitkort av en japan. Det är bara yta.
Vad Eva Johnsson vill lära ut är det grundläggande annorlunda sättet att tänka. Som i länder med kraftigt hierarkiska system. Där är det viktigt att man går den rätta vägen, kanske måste min chef kontakta min kollegas chef, som kontaktar den jag vill ha tag på. Det går inte att skicka e-post hur som helst. Det vill till att den viktigaste chefen står först i distributionslistan.
— Gör man fel får man kanske aldrig svar. Personen som fick mejlet kan vara alldeles för underordnad för att över huvud taget kunna låtsas om mejlet, säger Eva Johnsson och berättar att det ofta är så i asiatiska länder, men också i Sydamerika.
Det är viktigt att förstå det hierarkiska systemet när man arrangerar möten. Överordnade bör inte blandas fritt med underordnade, som inte kan uttala sig i höga chefers närvaro.
En annan djupgående kulturell skillnad är att vi i Norden kör med direkt kommunikation, en stil som andra kulturer uppfattar som burdus. I många asiatiska länder kommer man hellre med ett artigt svar än en obehaglig sanning.
Där värnar man också om att inte tappa ansiktet, och det gäller ömsesidigt. Du kanske får ett jakande svar om du undrar om kollegan i Indien förstått instruktionerna. Det går inte att svara ett sanningsenligt nej, det skulle vara detsamma som att du har förklarat för dåligt, vilket vore pinsamt att upplysa dig om.
Att det är viktigt med personliga relationer i många länder bör man också känna till. Det duger inte att ringa till Italien och gå rakt på sak, först ska det vara småprat och artighetsbetygelser.
— Det tar tid, men det måste det få göra. I vissa länder går det inte att göra affärer innan man har byggt upp en förtrolig relation, i andra räcker det med fina broschyrer, säger Eva Johnsson
Hur mycket ska man anpassa sig till kulturskillnader?
— Om vi har en kund i ett annat land försöker vi anpassa oss, vi är måna om att göra gott intryck. Arbetar flera olika nationaliteter tillsammans kan lösningen vara att skapa en gemensam projektkultur.
Elisabeth Vene / Ny Teknik
Sju matnyttiga tips för bra samarbete
1I länder där personliga kontakter är viktiga ger det ofta mer resultat att ringa än att mejla.
2 Småprat om familj och intressen och långa luncher är inte bortkastad tid, att lära känna varandra när man arbetar ihop och gör affärer kan vara nödvändigt.
3Ställ öppna frågor. Säg ”Hur ser er tidsplan ut?”, inte ”Blir ni klara i tid?” Du får ett artigt, men kanske inte sanningsenligt ja.
4 Prata problem enskilt, inte på möten inför alla. Då minskar du risken att någon ”tappar ansiktet”.
5Vilka du skickar e-post till kan vara viktig i en strikt hierarkisk kultur. Alfabetisk ordning på distributionslistan kan vara ett sätt att lösa det på.
6I länder där man gestikulerar mycket kan du också behöva göra det. Annars kan de få uppfattningen att din mun säger en sak, din kropp något annat.
7Om du är chef, säg inte ”Vad tycker du?” när en medarbetare kommer med ett problem. Du har betalt för att föreslå lösningar, tycker man i länder med tydlig hierarki.
…och här är fyra vanliga fallgropar
– Amerikaner känner sig avvisade om du inte använder deras smeknamn, typ Bill för William. Medan fransmännen blir förorättade om du gör det.
– I Japan används mindre ögonkontakt än vi är vana vid. Det är särskilt tydligt när du talar till överordnade. Annars uppfattas du som oartig.
– I Sydamerika är punktlighet ingen dygd, däremot flexibilitet. Här och nu prioriteras.
– I Kina verkar du oprofessionell och oseriös utan visitkort att dela ut.
