Nyheter

Säker miljö ger Skanska pris

Gott om tid, ingen stress, framförhållning. Sköna ord som Skanskas Max Juhlin uttalar när han förklarar varför bygget av Norra länken undgått olyckor och därför får Vägverkets arbetsmiljöpris. Trots tidskrävande säkerhetstänkande blir Skanskas del av länk

Skanskas del av Norra länken, Projekt NL11, är en kilometerlång vägsträcka med en 600 meter lång bergtunnel samt en 230 meters betongtunnel. Länken ska förbinda E4:an med Norrtull i Stockholm.

Projektet har klarat sig utan olyckor under 275 000 arbetstimmar. Sedan starten i januari 2007 har inte någon olycksrelaterad frånvaro registrerats. I fredags fick Skanska därför Vägverkets arbetsmiljöpris i Stockholmsområdet.

Grattis, hur känns det att vinna?
– Jätteskönt. Vi har satsat så mycket, mer än de andra bolagen vågar jag påstå, och vi tillämpar betydligt hårdare säkerhetsregler än vad kunden kräver, säger projektchefen Max Juhlin.

Vilka är de främsta arbetsmiljöriskerna i ett sådant här projekt som inbegriper tunnlar?
– I bergtunneln kan det lossna sten och eftersom det är mörkt och trångt kan man bli påkörd.

Hur har ni tacklat de riskerna?
– Vi nöjer oss inte med skrotningen. Så fort vi sprängt en salva har vi sprutat förstärkande sprutbetong. Det kostar lite extra men är värt det för stenar släpper alltid i tunnlar. När det gäller lastbilar och risken för påkörning har vi totalt separerat arbetena. Det pågår ingen annan verksamhet i tunneln när lastbilar lastar ur.

Vägverket berömmer er metod att använda en större del prefabricerade komponenter. Berätta.
– I betongtunneln har vi valt att tillverka mycket armering vid sidan av. Och sedan lyfta in hela paket. Då slipper man arbeta i så obekväma ställningar eftersom armeringen ligger horisontellt. På det sättet behöver vi färre gubbar.

Med bättre arbetsberedning och planering har ni lyckats minska stressen. Vilken betydelse har det för olycksstatistiken?
– Det är en av faktorerna. Risken för misstag ökar när man stressar. Stressen bidrar till mer överraskningar och man planerar med en kortare horisont. Det blir en ond spiral av nödlösningar.

Kan du ge tips till andra i branschen hur man minskar stressen?
– Mitt tips är att man inte ska börja med produktionen så tidigt som man ofta gör. Plötsligt vinner man ett projekt och då startar man genast, vilket är frestande för man vill komma igång med faktureringen. Men då riskerar starten att inte bli så bra. Ta dig extra tid i början att planera. Du hämtar in tiden i alla fall.

Mindre stress och ändå räknar ni med att bli klara ett halvår före tidsplanen. Hur går det ihop?
– Vi räknar med att vara klara i slutet av 2010. I och med att vi tog tid på oss innan vi drog igång, hann vi planera ordentligt. Vi har ansträngt oss för att det ska vara lätt att bygga det vi ritar. Så fick vi fram armeringsmetoden. Vi har inte stött på några problem och det har varit lugnt på bygget utan stress.

Det låter för bra för att var sant.
– Nej, vi har kunnat planera exempelvis bergsprängningen långt fram i tiden. Det normala på byggen är att det slår stopp, men det har det inte gjort här. Vi har låtit varje yrkeskategori göra klart innan nästa tar vid. När man sprängt en bit kan det vara frestande att ta in betongarbetarna, men vi har avstått från det och då går det snabbare för var och en. När betongarbetarna gick in i bergtunneln hade de ett 180 meter långt, rent dansgolv där det bara är att köra, säger Max Juhlin.