Skenande kostnad<br/> för rekordreaktorn

Ungefär tio mil norr om Åbo, på en holme vid den finska västkusten, växer Finlands största enskilda byggprojekt genom tiderna fram. Olkiluoto 3 är landets femte kärnkraftsreaktor som enligt planerna invigs om två år.

Planerad byggkostnad: tre miljarder euro eller 30 miljarder kronor.

– Det blir en av de största reaktorerna i världen. Omkring 13 TWh kommer att produceras varje år. Elproduktionen gör att Finland kan undvika 10-11 miljoner ton koldioxidutsläpp varje år, jämfört med om samma mängd skulle produceras med kolkraft. Detta motsvarar utsläppen från hela Finlands biltrafik under samma tidsperiod, berättar Käthe Sarparanta, kommunikationschef för Olkiluoto?3.

Olkiluoto är en holme på cirka 1?000 hektar. Här finns ett 30-tal bofasta, och några sommarstugor. Men holmen domineras helt och hållet av kärnkraftverket. Privatägda kraftbolaget Industrins Kraft (TVO) äger cirka 90 procent av området och sedan de två första reaktorerna invigdes 1979 respektive 1980 har ett mindre samhälle bildats runt kärnkraftverket.

– Till bygget av den tredje reaktorn har vi byggt en bostadsby för 1?600 personer här i närheten. Men Olkiluoto 3 engagerar fler personer än så. I augusti förra året nåddes en arbetstopp då 4300 personer var på plats, säger Käthe Sarparanta medan hon tar oss djupt in i den vindlande byggplatsen.

Arbetstoppen nåddes då reaktorns takkupol sattes på plats. Händelsen var en milstolpe i ett bygge som startade på riktigt 2003, då investeringsbeslutet att bygga reaktorn togs. Arbetet med infrastrukturen runt reaktorn startade 2004 och själva reaktorbygget påbörjades året efter.

När Byggvärlden besöker arbetsplatsen genomförs montage- och installationsarbeten i de nedre delarna av byggnaden.

– Kring reaktorbyggnaden uppförs fyra separata byggnader som innehåller fyra, av varandra oberoende säkerhetssystem, samt en byggnad som innehåller bränsleförråd. Själva reaktorn innesluts av två tjocka väggar. Båda består av armerad betong och den inre får en insida av stål. I anslutning till reaktoranläggningen byggs en turbinanläggning, säger Käthe Sarparanta.

Olkiluoto 3 är en tryckvattenreaktor. Bygget baseras på teknik och drifterfarenheter från reaktorer byggda på 80-och 90-talet i bland annat Frankrike. Olkiluoto 3 är samtidigt en tidig representant för den tredje generationens reaktorer. Tillsammans med en reaktor som just nu byggs i franska Flamanville, så blir Olkiluoto 3 först i Europa.

Vad skiljer Olkiluoto 3 från de äldre reaktorerna?
– Reaktorn är utrustad med en så kallad härduppfångare, en betongbunker som fångar upp en eventuell härdsmälta och vattenfylls för att kyla ned smältan. En härdsmälta kan ju uppstå efter en allvarlig olycka som förhindrar kylning av reaktorn så att härden börjar smälta. Det är dock ytterst osannolikt. Dessutom är den nya reaktorn dimensionerad för att klara av en flygplanskrasch, säger Käthe Sarparanta.

Så om en fulltankad jumbojet flyger in i reaktorn ska väggarna hålla för explosionen och trycket?
– Ja, så är det.

Käthe Sarparanta betonar att de senaste två åren har arbetet med Olkiluotos tredje reaktor flutit på bra. Men kraftiga förseningar och återkommande problem har präglat rekordbygget. Från början var det tänkt att den nya reaktorn skulle stå klar 2009 men invigningen har skjutits upp i tre år.

Varför har bygget försenats så mycket?
– Det finns många orsaker. En är att när TVO beställde den nya reaktorn så hade inga kärnkraftverk byggts i Västeuropa på över tio år. Därför tog det längre tid än planerat innan administrationen och den övriga verksamheten kom till rätt nivå. Men på senare tid har man gjort dubbelt så mycket arbete som tidigare år. Ett sådant här arbete hamnar helt enkelt i olika faser där det går olika snabbt, säger hon.

Totalt medverkar hundratals entreprenörer i processen. Franska företaget Areva är huvudentreprenör för själva reaktorn medan Siemens bygger turbinen. Organisationer som Greenpeace påpekade redan från start att Areva saknade en hållbar lösning för reaktorns säkerhet.

År 2006 fick kylrör gjutas om efter att Arevas underleverantörer tillverkat rör som inte uppfyllde kvalitetskraven. Så sent som 2009 stoppades arbetet efter att nya brister med kylrören upptäckts i form av små sprickor på gränsen mellan svetsfog och stålrör.

Men kylrören har inte varit de enda upptäckta bristerna. På finska Strålsäkerhetscentralens (Stuk) hemsida står det att cirka 1500 avvikelser i kvalitet rapporterats, vilket innebär att ”strukturernas eller verksamhetens kvalitet inte motsvarat fastslagna krav.” I höstas kom också strålsäkerhetsmyndigheterna i Finland, Frankrike och Storbritannien med ett gemensamt uttalande. De krävde att Areva måste förbättra säkerheten kring den nya tryckvattenreaktorn EPR.

– Man ska komma ihåg att många av avvikelserna inte har ett dugg med själva kärnsäkerheten att göra. Men vi tar så klart alla avvikelser på allvar. De åtgärdas genom nytillverkning eller reparation, kommenterar Käthe Sarparanta.

Den försenade byggprocessen har också inneburit kostnadsökningar. Enligt New York Times rör det sig om en fördubbling av kostnaderna, alltså upp emot sex miljarder euro. Från TVOs håll är det dock fortfarande tre miljarder euro som gäller.

– TVO skrev kontraktet till ett fast pris. Jag kan inte säga någonting om sex miljoner euro. Vi har inga uppgifter om leverantörens kostnader, säger Käthe Sarparanta.

Byggprocessen är inte klar och i nuläget räknar TVO med att anläggningen ska stå klar 2012. Den beräknade livslängden är 60 år.