Nyheter

Smarta fönster kan få stöd

Uppsalabaserade Chromogenics är ett av sex företag som har chans att ta del av Energimyndighetens penningregn. Cleantechföretagets smarta fönster reglerar ljusinsläppet och kan halvera energinotan.

Sex företag har möjlighet att söka de 875 miljoner kronor som Energimyndigheten delar ut i en av sina största miljötekniksatsningar någonsin. Av 39 sökande valdes Chromogenics ut som ett av sex företag att gå vidare och göra en fullständig ansökan.

— För oss är det naturligtvis glädjande att Energimyndigheten rankar oss så högt och att vi får möjlighet att söka de här pengarna. Jag tror att vår teknik har fördelen att ganska snabbt visa på konkreta resultat i form av sänkta energikostnader, säger Bengt Åkerström, ansvarig för ansökan på Chromogenics,

Tekniken bakom den energibesparande ytbeläggningen har utvecklats inom Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet och knoppades 2005 av i cleantech-företaget Chromogenics. Med hjälp av en så kallad elektrokrom platsfolie kan insläppet av ljus och värme regleras på elektrisk väg.

Uppemot 50 procent av en byggnads energiförbrukning kan halveras genom att de smarta fönstren reglerar ljusinsläppet och därmed radikalt minskar behovet av luftkonditionering.

Chromogenics har en pilotanläggning i Uppsala sedan några år tillbaka. En kommersiell produktionslina för tillverkning av mindre enheter (0,8 x 2,2 meter), främst till motorcykelvisir och flygplansfönster, ska dra i gång det kommande halvåret. Med hjälp av pengarna från Energimyndigheten hoppas Chromogenics köpa in nya maskiner som klarar att tillverka större ytor som kan användas till vanliga fönster. Syftet är dessutom att få ner tillverkningskostnaden.

— Vår främsta marknad kommer i framtiden främst handla om fönster och glasväggar. Det handlar både om nya fastigheter och renoveringar, säger Bengt Åkerström.

Företaget själv värderar att marknaden för smarta fönster inom tio år är värd omkring 13 miljarder euro.

Förutsatt att Energimyndigheten ger klartecken kan en anläggning för tillverkning av fönsterstora plastfilmer vara i gång andra halvan av 2012. Bromsklossen är enligt Bengt Åkerström att det tar tid att få utrustningen levererad. Chromogenics räknar med att ta en ackumulerad omsättning motsvarande drygt en miljard kronor de första fem åren efter det att tillverkningen dragit i gång på allvar.

Bengt Åkerström vill än så länge inte uppge hur mycket pengar som Chromogenics hoppas få från Energimyndigheten.

— Vi håller fortfarande på att räkna på det här. Men det är en avsevärd summa då det handlar om att bygga en ny produktionsanläggning, säger Bengt Åkerström.

Företaget är därmed även i färd med att ragga finansiärer som kan stå för de resterande summorna, då Energimyndigheten bara kan stå för en del av kostnaden. Nuvarande finansiärer är bland annat industriföretag som Volvo Technology Transfer och Dupont Venture samt riskkapitalbolagen Industrifonden och Bankinvest.

Chromogenics fönsterfilmteknik ska de kommande fyra åren testas inom det nystartade EU-projektet Clear Up där en rad europeiska storaktörer ingår, bland annat fönstertillverkaren Velux, byggföretaget Bouygues samt fastighetsförvaltaren Acciona.

Målet är utvärdera intelligenta fönstertekniker och visa att det är möjligt att energieffektivisera 30-50 procent tack vare minskat behov av luftkonditionering och belysning.