Nyheter

Stjärnarkitekten: ”Det blev inte som jag tänkt mig”

Inte ens topparkitekter får alltid som de vill. Byggvärlden pratar med en 90-årig veteran om konsten att kompromissa, och om huset som inte blev som det var tänkt.

— Hela dess volym hänger över Folkungagatan. Det är knappt så man vågar gå under den, säger arkitekten Bengt Lindroos, om sin skapelse Vägaren 23.

Vägaren 23 är en av Stockholms fulaste fastigheter, om man frågar stockholmarna. När medier gör läsarundersökningar kring de fulaste byggnaderna får huset ofta en topplacering. Omgiven av fastigheter med diskreta färger lyser byggnaden i orange plåt när Byggvärlden gör ett besök en solig höstdag.

— Jag har tidigare sagt att det är ett av de jävligaste hus jag ritat. Det var att ta i men jag anser att det var en jobbig byggprocess, förklarar Bengt Lindroos, arkitekten bakom den utskällda byggnaden.

Sammanlagt har Bengt Lindroos, som nyligen fyllde 90 år, ritat mer än 400 hus, bland annat Kaknästornet. Många har hyllats men hans byggnader har också fått kritik. Ett av de mest utskällda är alltså fastigheten Vägaren 23 på Folkungagatan i centrala Stockholm. Bengt Lindroos kan förstå detta.

—Men de som kritiserar har oftast inte varit inne i huset och sett lägenheterna eller innergården. Innergården är lummig och lägenheterna var de första med en öppen planlösning jag ritat. Med detta är jag nöjd. Jag gjorde det bästa utifrån omständigheterna, säger han.

Husets tillblivelse var ingen dans på rosor. Från början var det tänkt att bli ett parkeringshus på platsen. Sedan kom konjunkturförändringar och miljörörelsen emellan. Parkeringshuset blev därför ett bostadshus. Problemet var att kostnaderna under tiden hade skenat.

— Utredandet av parkeringshuset och räntekostnaderna för marken gjorde att vi låg back med 13 miljoner kronor när vi skulle sätta igång. Det motsvarar 75 miljoner i dagens läge. Därför ville staden att allt skulle vara så billigt som möjligt och då blev det färgad plåt, säger Bengt Lindroos.

Ett tag var han beredd att hoppa av men övertalades av en bankchef att stanna kvar.
— Han sade till mig ”Bengt, du är ju duktig på plåt”. Jag tog det då som en utmaning, skrattar Bengt Lindroos.

Vad tycker du om huset i dag?
— Det blev inte som jag från början tänkt mig men bostäderna är vackra.

Är det vanligt att kompromissa som arkitekt?
— Ja men det gäller att lyssna på uppdragsgivaren. På så sätt kan man tillfredställa kunden, fast på sitt sätt. Det handlar om att vara diplomatisk och att ta allt med humor.

Vilka byggnader är du mest nöjd med?
— Kaknästornet, Metrohuset i Södertälje och NK:s gamla entré på Smålandsgatan.

Har din lust till arkitekturen förändrats genom åren?
— Jag har en livslång och oförändrad passion till arkitekturen. Jag ritar fortfarande faktiskt. Det är atriumbostäder som ska lanseras i Ryssland, avslutar Bengt Lindroos.

Bengt Lindroos

90-årig arkitekt som ligger bakom bland annat Kaknästornet och inredningen i FN-högkvarteret i New York.

Är aktuell med självbiografin ”Att vara arkitekt kan vara att…”.