Nyheter

”Stoppa enstegstätade putsfasader”

Trots att enstegstätade putsfasader har dömts ut finns det fortfarande företag som bygger nya hus med den konstruktionen, eller med modifierade enstegslösningar. – Det känns inte som om branschen i allmänhet kommer med några seriösa och konkreta lösningar på det här problemet, säger professor Christer Harrysson, som kräver att konstruktionen stoppas.

De enstegstätade putsfasaderna på träregelstomme kan bli en av århundradets värsta byggskandaler, enligt Christer Harrysson, professor i byggteknik vid Örebro universitet. Enligt honom är det uppenbart att metoden inte uppfyller de krav på säker teknisk funktion som måste vara en självklarhet för produkter som hus, som ska ha en livslängd på hundra år eller mer. 

Det är en väldigt riskfylld metod, bara ett litet fel och det är kört. Då tränger vatten in i väggarna och kommer svårligen ut. Tidigare pratade man om att husen blev fuktskadade. Nu har man konstaterat att väggarna angrips av både mögel, svamp och bakterier. Man måste både torka ur fasaden och sanera den från bakteriehärden. 

Christer Harrysson har deltagit som sakkunnig i flera skadeutredningar och har gjort en sammanställning över det aktuella rättsläget i tidningen Bygg & Teknik. Bara i Syd- och västsverige finns cirka tusen hus som är byggda på detta sätt. 

Jag räknar med att det kostar cirka 1-1,5 miljon kronor per hus att åtgärda problemen. Det skulle gå på cirka 1,5 miljarder att renovera bara de hus jag känner till.  

Många tvister ligger fortfarande hos tingsrätterna i väntan på behandling. Gemensamt för de flesta fallen är att husägaren bollas mellan husföretag, byggare, besiktningsman och försäkringsbolag. Alla skyller på varandra.

Det är viktigt att stoppa den här konstruktionen. Den vållar så pass mycket lidande, både fysiskt, om man drabbas av problem, ekonomiskt och psykiskt.  Det är tärande både på ekonomin och på familjelivet att driva processer eftersom det är osäkert om man kommer att vinna. Jag har sett många som gått ner sig, säger Christer Harrysson.

Efter byggskandalen 2007 har flera byggbolag helt övergett enstegstätade fasader. Man bygger med traditionella metoder där fukten kan luftas bort. Däremot använder sig flera av de stora byggjättarna av en modifierad enstegslösning där exempelvis cellplasten har bytts ut mot mineralull eller att man använder sig av så kallade goretex-fasad med vattenavisande puts som även släpper igenom vatten utåt. 

Olle Åberg, fuktexpert på Boverket, är väl medveten om de modifierade lösningarna men menar att byggreglerna ställer funktionskrav och det är upp till byggherrarna att se till att byggnaden utformas så att kraven uppfylls. 

Enligt honom är mineralull ingen ny lösning. Har väl regnvatten trängt in i en putsad enstegstätad regelvägg så vet man inte exakt hur vattnet rinner inuti väggen och vilka fuktskador som kan bli följden. 

Det är upp till bevis för byggaren att visa att man klarar av funktionskraven. Inga konstruktioner är tillåtna om man inte kan visa att de fungerar. Ansvaret ligger på byggherren, men den kontrollansvarige har också en viktig roll att se till att gällande bestämmelser följs och att nödvändiga kontroller görs. Det är upp till kommuner att säga ifrån om inte byggreglerna följs.  

Olle Åberg har sett en attitydförändring till de enstegstätade putsfasaderna i branschen.

Det finns företag som kör med en seriös produktutveckling och som genom provningar av konstruktioner och material arbetar fram alternativa putsade regelväggar. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) har tagit fram ett provnings- och kvalitetssäkringssystem för ytterväggar. 

Enligt Olle Åberg förekommer inte metoden alla lika mycket i Skåne och i Västsverige längre som ett resultat av de problem man haft där. Fasaderna verkar också mer eller mindre ha försvunnit från småhusbranschen. Däremot används metoden fortfarande i flerbostadshus. 

Det är tråkigt när man fortsätter i samma anda, med ett annat namn på fasaden, trots att man känner till problemen, säger Olle Åberg.