Svenska vägar – made in India

Svenska vägar – made in India
För drygt tre år sedan startade Skanska ett kontor med ingenjörer i Indien. Då ritades bostadshus. Redan nu ritas allt från Norra Länken i Stockholm till stadiumkomplex i New York. <br></br> — Vi ska ha runt femtio ingenjörer i Pune inom några

På kontoret i Pune jobbar idag 25 indiska ingenjörer. Sedan i mars förra året är företagets arbete med ”norra länken 11”, området mellan Karolinska sjukhuset och Norra bantorget i Stockholm, en stor del av arbetet. Mestadels handlar det om att göra tunnlar.

— Vi har nu nio personer här som jobbar med det, plus fyra hemma i Sverige. Vi gör både en del beräkningar och så ritar vi här. Bland annat gör vi installationsrum och stödmurar, säger Jenny Anghem, projektkoordinator som är i Pune för arbetet med Norra Länken.

Hela tiden samarbetar kontoret i Pune med ingenjörer och projektledare i Sverige, inget görs på egen hand. Med hjälp av videoteknik hålls möten flera gånger i veckan på direktlänk där arbetet fördelas och lösningar hittas.

— Egentligen spelar inte avståndet någon roll, vi kunde lika gärna haft videosamtal med ett kontor i Malmö, tekniken finns ju. De i Sverige står som ansvariga för allt vi tar fram. De känner ju även Vägverket hemma och vet vad de vill ha, säger Jenny medan hon visar det konferensrum som är utrustat med det senaste inom videoteknik.

De indiska ingenjörerna på plats har nu börjat vänja sig vid videomötena och det svenska sättet att arbeta.

— Mycket var nytt för oss i början. Saker som isolering i husen hade vi aldrig sett och många andra lösningar är också annorlunda jämfört med hur vi gör i Indien. Stuprör, inbyggda vattenklosetter, en massa sånt man normalt inte hade sett här. Svenskar har också en förmåga att alltid komma i tid, vi har fått lära oss det med, säger Kanchan Salunkhe, kontorsansvarig.

Trots att Punekontoret i dag har 25 anställda mot 35 för ett drygt år sedan så säger byggjätten att de kommer att fortsätta satsningen på utlandet. Till och med utöka den.

— Vi har inte sparkat någon, det har mest blivit så. Indien har en annan kultur. Vi anställde många som kom direkt från skolan och när man blir äldre och gifter sig Indien så är det vanligt att folk flyttar hem till sin födelseort och bor med sina föräldrar. Mycket sånt har vi fått lära oss, så nu är det viktigt för oss att de vi anställer har anknytning till Pune, säger Daniel Segenstedt.

Om några år räknar Skanska med att antalet ingenjörer i Pune är uppe i över 50.
— Inom några år ska vi dubblera styrkan i Pune, säger Daniel.

Att låta indiska ingenjörer rita åt Skanska är ett sätt att spara pengar. Men enligt Daniel Segenstedt är satsningen på Indien inte främst till för att spara in på ingenjörslöner i enskilda projekt. Den största delen av vinsten ligger i att det var svårt att hitta rätt kompetens i Sverige. I Indien examineras cirka 500 000 ingenjörer varje år, och det finns därför gott om kompetent arbetskraft.

— I stället för att lägga en ingenjörstimme i Sverige kanske vi har råd med två ingenjörstimmar i Indien, det är en del. Men det stora är att få tag i rätt personal från början, det sparar tid. På det här sättet kan vi också säkra kvalite´n. Nu kan fler ingenjörer lägga längre tid på varje projekt.

— Vi måste vi sänka kostnaderna för framtidens hus, men där ingår också att standardisera komponenter och nya arbetssätt för att spara in, fortsätter han.

BIM, byggnadsinformationsmodellering, är precis som på de flesta håll i branschen en stor sak även för att utveckla arbetet i Pune. Det handlar om att först göra bygget i virtuell miljö för att fånga upp alla fel och misstag innan det går ut i produktion.
— BIM kommer att vara väldigt viktigt i framtiden här nere, säger Jenny Anghem.

Bland andra projekt som kontoret i Pune jobbat med den senaste tiden finns bland annat arenabygget i Göteborg och Meadowlands stadium utanför New York, där basebollgiganterna Giants och Jets ska spela sina hemmamatcher.

— Meadowlands tar 82 000 åskådare och har 117 lyxsviter med restauranger och allt möjligt du kan tänka dig. Man ska till exempel kunna byta färg i arenan efter vilket lag som spelar, berättar Jenny.

Hur den närmaste framtiden ser ut för Pune ser ut kan ingen garanterat säga, men Jenny har sin gissning klar.
— Det finns inget tak. Vi kan anpassa kompetensen här nere efter vad de vill ha. Kanske har vi geoteknik, berg och mark här om ett tag.

— Visst är det stora med samarbetet att förstå kulturen här nere, man får vara rak och ärlig, det är helt klart två olika världar som möts. Samtidigt är alla ingenjörer och på så sätt talar vi samma språk, säger Jenny Anghem.

Klas Granström

Relaterade artiklar

Krigets påverkan är både direkt och indirekt
NCC köper danskt entreprenadföretaget
NCC Housing blir Bonava
WSP förvärvar PRD konsult