Att jobba kan vara så tråkigt att tristessen blir monumental. Samma sak dag ut och dag in. Samma arbetsuppgifter och en massa tråkiga papper. Eller så har du kanske ingenting att göra.
För många är detta en verklighet med påtagliga konsekvenser, enligt de schweiziska karriärkonsulterna Philippe Rothlin och Peter Werder som nyligen kom ut med boken Diagnose Boreout.
För få uppgifter och en monoton arbetssituation kan bland annat leda till ett ointresse och en känsla av tristess som tar över all jobblust. I förlängningen kan ineffektiviteten tränga sig på i form av slösurfande, privatsamtal och långa kaffepauser.
Frågan är vad en chef kan göra åt situationen? Rätt mycket, enligt föreläsaren och organisationskonsulten Tomas Eriksson, med arbetsglädje som specialitet.
— Nu har jag inte läst boken men konsekvenserna som de här författarna beskriver låter ändå fullt rimliga. Känner jag inte arbetsglädje så jobbar jag mindre effektivt och i värsta fall inte alls. Som chef gäller det att ta reda på vad som motiverar och stimulerar medarbetarna, gärna genom personliga och lösningsfokuserade samtal. Gå i coachläge och ställ öppna och kraftfulla frågor där dina medarbetare hittar sina egna svar, säger han.
Tomas Eriksson nämner också bus och lek som glädjehöjare. Han jobbade åtta år på ett telecomföretag och att det roligaste minnet därifrån var när medarbetarna klädde ut sig till spöken på en halloweenfest och gjorde det till en happening.
Å andra sidan kanske det är skönt att spara på krafterna till fritiden?
— Nja, vi är ju inte på jobbet för att vila upp oss för fritiden och det vet vi ju om. Understimulans på jobbet kan därför lätt leda till en medveten eller omedveten känsla av skuld. Vi människor älskar att känna oss behövda. Känslan av att inte vara behövd är ofta förlamande. Får man i stället ge av sig själv på jobbet så ger det i sin tur energi, också till fritiden. Sedan måste man så klart ha tillfällen för att ladda batterierna.
Tomas Eriksson anser att en chef inte har hela ansvaret för att en arbetsplats blir stimulerande. Men han eller hon spelar ändå en viktig roll.
— Det blir i slutändan inte roligare än vad chefen tillåter. Han eller hon sätter ribban. Därför vill jag också uppmana chefer att fråga sig själva och medarbetarna: vad är arbetsglädje för dig? Hur är det hos oss när det är som bäst?
Och vad ska man göra om medarbetare slösurfar eller dricker väldigt mycket kaffe i lunchrummet?
— Visst kan det vara bra att påtala eventuella policys kring detta. Men det viktigaste är att ställa kreativa och lösningsfokuserade frågor, avslutar Tomas Eriksson.
Så skapar du en glädjerikare arbetsplats
1. Hitta eller skapa kittlande utmaningari ditt jobb. Det som kittlar dig får igång din kreativitet och lust.
2. Våga vara frikostig med uppskattning och positiv feedback.
3. Lägg märke till allt som fungerar och gläds åt det. Det är bra att kunna identifiera problem men vi har drivit det tänkandet för långt.
4. Bjud på dig själv – tillåt bus och lekfullhet.