”Vill ha Skatteverket på fältet”

”Vill ha Skatteverket på fältet”
Lars Osihn, Åke Johansson, Conny Svensson och Anders Ericson, Skatteverket. Foto: Susanne Bengtsson.

En miljard mer i redovisade löner.

Det blev effekten när personalliggare infördes i restaurangbranschen 2007.

– Vi är eniga om att det finns behov av den här lagen även i byggbranschen, säger Lars Osihn, planerings- och samordningsansvarig på Skatteverket.

Skatteverket drar under våren igång informationskampanjer inför införandet av personalliggare, eller närvaroliggare, i byggbranschen den första januari 2016. Syftet är att skapa en sundare konkurrens och en renare byggbransch med mindre svartarbete och minskad social dumping.

– Vi har jobbat under lång tid med att få till den här lagen. Vi har samarbetat med byggindustrin och vi är eniga om att det finns behov. Lagen fyller många funktioner, men framför allt så bidrar den till en sundare konkurrens, något som byggindustrin tjänar på, säger Lars Osihn på Skatteverket.

Men Skatteverket – och staten – kommer inte att gå lottlösa heller. Personalliggare kommer att bidra till mer klirr i statskassan i form av ökade skatteintäkter. I alla fall om man lyckas lika väl i byggbranschen som man gjort i restaurang- och frisörbranschen, där personalliggare infördes 2007, samt i tvätteribranschen som kom att omfattas 2013. Totalt har Skatteverket gjort 120 000 kontrollbesök i dessa branscher.

– I restaurangbranschen ökade de redovisade lönerna med en miljard kronor, vilket motsvarar 4000 nya vita jobb. 2008 hade de redovisade lönerna ökat med en och en halv miljard, berättar Lars Osihn.

I frisörbranschen blev en annan tydlig effekt att många fler nya företag registrerades det första året.

Den fjärde december 2014 klubbades beslutet att införa närvaroliggare även i byggbranschen i riksdagen.

– Vi vet att man vill ha Skatteverket på fältet, säger Conny Svensson, metodansvarig på Skatteverket.

För tillfället pågår verksamhet med att utbilda Skatteverkets personal som ska utföra kontrollerna.

– Det är förstås lättare att kliva in på en restaurang eller på en frisersalong och se vilka som är i lokalen och stämma av dem mot den manuella personalliggaren än att kontrollera en byggarbetsplats som kan vara flera mil lång, som vid ett vägbygge, och där all registrering ska ske elektroniskt.

Byggherren har huvudansvaret för närvaroliggaren. För de aktörer som inte följer reglerna och registrerar sin arbetskraft i personalliggaren kan Skatteverket utdela sanktioner. Att som byggherre missa att anmäla byggaktivitet kan kosta 25 000 kronor. Att inte tillhandahålla elektronisk utrustning för registrering kostar 10 000 kronor. Vite på 2000 kronor utdelas för varje person som inte är registrerad i personalliggaren. 

– Men avgifterna kan komma att höjas med 20 procent, det finns förslag på det.