Arbetslivskriminalitet, dåliga arbetsvillkor och andra förhållanden som stör konkurrensen är – tyvärr – vanligt förekommande i byggbranschen. Problematiken är komplex och det krävs nationell handlingskraft för att vi ska kunna nå målet om en bransch med sund konkurrens. Men alla kan dra sitt strå till stacken, och det finns olika verktyg som parter kan använda i de enskilda projekten.
En grundläggande åtgärd för beställarsidan är att i avtalen ställa relevanta krav på entreprenören och dennes underentreprenörer, till exempel krav på att såväl entreprenören själv som alla i underentreprenörsleden tillämpar kollektivavtal och andra skäliga arbetsvillkor för de personer som arbetar i projektet. Detta helt enkelt för att entreprenören inte ska kunna vinna några ekonomiska fördelar genom att konkurrera med oskäliga anställnings- och arbetsvillkor.
I avtalen kan beställarna också ställa krav på att entreprenörerna kontrollerar sina underentreprenörer på olika sätt, och exempelvis säkerställer att bolagen har F-skatt och betalar arbetsgivaravgifter. Avtalen kan också innehålla en motsvarande rätt för beställarna att faktiskt följa upp detta, till exempel genom annonserade eller oannonserade arbetsplatskontroller.
Branschorganisationerna Byggherrarna, Fastighetsägarna och Sveriges Allmännytta har tagit fram en vägledning (”Brottsfria Byggen”) för ett systematiskt arbetssätt för att komma åt fusk och kriminalitet på arbetsplatserna. I denna vägledning finns ett antal förslag på avtalstexter (mallar), som är tänkta att kunna klippas ut i sin helhet för att användas i upphandlingsdokument och avtalsdokument.
Texterna fokuserar på ekonomisk seriositet och arbetsrättsliga villkor. Självklart behöver man noga överväga i vad mån de olika avtalstexterna ska användas i det aktuella projektet, och om texterna behöver projektanpassas och kompletteras. Men det finns alltså bra hjälp att få i avtalsskrivandet.
För de på beställarsidan som omfattas av krav från sin bank, enligt det så kallade Bankinitiativet Hållbar Byggbransch, har Byggherrarna istället tagit fram ett särskilt tilläggsavtal. Initiativet sjösattes 2023 och bakom det står sex banker som numera tillämpar vissa gemensamma villkor för kreditgivning till byggbranschen. Initiativet syftar till att motverka arbetsmarknadskriminalitet och förhindra att finansiering används i kriminella syften, och kreditvillkoren ska bidra till sund konkurrens.
Byggherrarnas tilläggsavtal är utformat som ett särskilt avtal mellan byggherren och entreprenören, som syftar till att spegla bankernas villkor. Enligt tilläggsavtalet åtar sig entreprenören att föra vidare kraven till sina underentreprenörer. Byggherrarna har även tagit fram förslag på vissa avtalsklausuler som kan föras in i AF-delen till entreprenadkontraktet.
Byggföretagen har å sin sida tagit fram UE2021. Även detta är ett fristående avtal, med entreprenadrättsliga villkor, som är avsedd att gälla parallellt med entreprenadavtalet mellan entreprenören och underentreprenören, och som bland annat ställer krav på att underentreprenören har F-skatt och kollektivavtal.
I UE2021 föreskrivs att entreprenören har rätt att häva entreprenadavtalet om underentreprenören inte fullgör sina åtaganden enligt UE2021. Det är självklart viktigt, i alla led, att på detta sätt förena avtalsvillkoren för sund konkurrens med sanktioner, såsom exempelvis hävningsrätt eller viten.
/Johan Lundgren,
partner, advokat, Advokatfirman Delphi
