Catharina Holmström, vd på Tegelmäster, menar att Magnus Berg från Skogsindustrierna undviker de fakta hon lägger på borden, hon efterfrågar också en mer seriös debatt.
Magnus Berg från Skogsindustrierna menar att jag i min debattartikel i Byggvärlden skulle ha “missförstått det mesta om skogen”. Om det nu stämmer är jag i gott sällskap. Samma frågor lyfts nämligen av myndigheter, universitet och certifieringsorgan: Boverket, KTH, Aalborg Universitet, Umeå universitet, FSC och Naturvårdsverket.
Låt mig börja där Berg faktiskt har en poäng. 50 år i en livscykelanalys är en referensstudieperiod, inte ett påstående om att ett hus ska rivas efter 50 år. Men det är heller inte den avgörande frågan. Den avgörande frågan är att utfallet i dessa analyser förändras kraftigt beroende på tidsperiod, systemgränser, antaganden om underhåll, framtida utbyten och hur skogens klimatnytta räknas.
Att använda en tidsram på 50 år får också stor praktisk betydelse när material jämförs i byggprocesser. Kortare analysperioder gynnar material med låga initiala utsläpp, medan mycket långlivade material får svårare att synas i kalkylerna. Detta blir extra relevant nu när vi klokt konstaterat att den mest klimatsmarta byggnaden är den som inte rivs.
Det mest talande i Bergs replik är nu inte det han skriver, utan det han undviker. Han bemöter inte de fakta jag lade på bordet: att en stor andel av Sveriges kvarvarande gamla skogar har avverkats i modern tid, och att betydande arealer med höga naturvärden fortfarande saknar strikt skydd.
Han bemöter heller inte FSC:s egen internationella granskning, där man konstaterar brister i skyddet av nyckelbiotoper och i systemets förmåga att säkerställa att värdefull skog inte avverkas.
Inte heller klimatfrågan är så enkel som Berg vill få den att låta. Sveriges nettoupptag av koldioxid i skog och mark har minskat under senare år, samtidigt som forskning visar att olika antaganden om skogsbrukets klimatnytta kan ge helt olika slutsatser.
När internationella företag väljer att avbryta samarbeten med delar av den svenska skogsindustrin är det en signal som inte kan avfärdas. Det visar att frågan uppmärksammats utanför Sveriges gränser. Det visar också att perspektiven på skogens roll i klimatarbetet faktiskt håller på att förändras, nämligen att CO2 inte är den enda relevanta parametern för miljön, något som ju ändå är ett gott tecken.
Jag hävdar inte att trä ska bort ur byggandet, bara att debatten måste bli mer seriös. Trä kan vara rätt material i många sammanhang, men det innebär inte att det slentrianmässigt är det mest hållbara valet, eller att andra material ska missgynnas av förenklade antaganden.
Vi måste därför kunna föra en öppen diskussion om de antaganden som styr våra klimatberäkningar. Hur länge ska en byggnad antas stå? Vilka värden räknas in när vi talar om hållbarhet? Och hur balanserar vi industrins behov mot bevarandet av våra skogar och av biologisk mångfald?
Om byggsektorn på allvar ska bidra till klimatomställningen behöver vi ibland våga diskutera de långsiktiga perspektiven, även när de utmanar etablerade sanningar. Den diskussionen tar jag gärna. Men då måste vi börja med att faktiskt förhålla oss till de fakta som finns, inte avfärda dem.
/Catharina Holmström, vd, Tegelmäster
Catharina Holmströms debattartikel publicerad 10/3.
Magnus Bergs debattartikel publicerad 16/3.
Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: [email protected]
