“Besviken på att jämställdhetsarbetet inte kommit längre”

Lars Tengvall har varit vice ordförande i Byggcheferna i 25 år, men valde att lämna sitt uppdrag på senaste årsstämman. Foto: Byggcheferna

Han har arbetat för en nollvision mot olyckor, bekämpat machokulturen och värnat om tjänstemännens arbetsmiljö. Med 25 års erfarenhet som vice ordförande i Byggcheferna är det få som har samma inblick i branschens utveckling som Lars Tengvall.
Jag är besviken på att jämställdhetsarbetet inte kommit längre, säger han.

Är det någon som har koll på hur byggbranschen har utvecklats – och som dessutom varit med och drivit flera av förändringarna – så är det Lars Tengvall. 1997 blev han vice ordförande i Byggcheferna, men redan 1990 började han jobba lokalt med fackliga frågor. På Byggchefernas årsstämma i höstas valde han att kliva av sitt styrelseuppdrag efter 25 år.

– Det är dags att lämna över till någon yngre kollega, kommenterar han sitt beslut.

Lars Tengvall har tillsammans med parhästen Lars Bergqvist, som varit ordförande lika länge men som hastigt gick bort 2018, drivit många frågor med fokus att göra byggbranschen bättre.

– Arbetsmiljöfrågor och mångfald- och jämställdhetsfrågor är det som jag tycker varit viktigast, säger Lars Tengvall.

I Almedalen 2006 kampanjade Byggcheferna för nollvision mot skador och olyckor.

– Många tyckte att det här målet var orealistiskt. Men idag har alla företag en nollvision. Det här gör att jag känner mig stolt.

Andra frågor där Byggcheferna stuckit ut hakan och provocerat har handlat om korruption, visselblåsarskydd och machokulturen i branschen.

Det krävs både fingertoppskänsla, mod och riskhantering för att våga vara först med att angripa svåra och känsliga ämnen. Hur har ni arbetat?

– Vi har haft bra kontakter och bra relationer i branschen, och testat en del idéer med kollegorna på NCC där vi båda jobbade. Vi bollade alltid alla frågor ordentligt innan vi gick ut externt, det är inte så att vi har agerat på uppstuds. Eftersom vi inte haft kunskap om allt själva har vi alltid tagit hjälp av bra personer med bra idéer. Det krävs fingertoppskänsla när det gäller att hitta bra samarbetspartners. Sedan har vi haft Byggchefsbarometern, en enkät bland våra medlemmar, att luta oss mot. Med den i ryggen har vi inte känt oss oroliga för hur medlemmarna ska reagera för de har ju redan lagt grunden.

Enligt Lars Tengvall har Byggchefsbarometern varit en framgång på många sätt. Den har varit ett viktigt verktyg för att ta tempen på olika ämnen i branschen genom medlemmarna. När man gick ut och ställde frågor om machokulturen i branschen fick man in 900 unika svar.

– Vi satt och läste kommentarer i flera dagar. Dessa resulterade bland annat till en film som vi gjorde tillsammans med Byggnads.

 Arbetet med mångfald är också något som Lars Tengvall lyfter som både viktigt och framgångsrikt.

– Idag är det mycket mer accepterat att anställa byggchefer med invandrarbakgrund än vad det var när jag började i branschen. Inom mångfaldsarbetet tycker jag att vi nått resultat.

Byggchefernas idoga arbete ledde till att Lars Tengvall blev utsedd till Årets Mångfaldsperson i Sverige 2008 och i Malmö 2009. I samband med Lars Bergkvists bortgång 2018 var Lars Tengvall med och instiftade ett stipendium till Lars Bergkvist minne och för att främja inititativ för jämställdhet och mångfald. Dessa frågor är verkligen något han brinner för.

 Men jämställdhetsarbetet haltar, tycker han.

– Jag är besviken på jämställdhetsarbetet inte kommit längre.

Lars Tengvall pekar på att kvinnor fortfarande utgör en väldigt liten del av yrkesarbetarna och arbetsledarna i produktionen.

– Här ser det ungefär likadant ut idag som när jag började. Däremot är det många välutbildade kvinnor som söker sig in på kontoren.

Han är dock inte förvånad över att inte fler kvinnor väljer att jobba ute i produktionen. Lars Tengvall nämner avsaknad av omklädningsutrymmen i byggbodarna och anpassade gravidkläder som några exempel.

– Skapar man inga förutsättningar så blir det ingen förändring. Varför ska kvinnor till exempel acceptera att de måste byta om på toaletten?

Arbetsmiljöfrågan är något annat Lars Tengvall vurmat för, och då inte bara de traditionella frågorna som handlar om olyckor och skador som drabbar yrkesarbetare. Tjänstemännen har oftast glömts bort, menar han. Stress har fått många tjänstemän och chefer att gå in i väggen. Datorernas intåg och ständiga systemförändringar och uppdateringar är ett stort och lite bortglömt arbetsmiljöproblem.

– På 1990-talet såg vi hur stress och utbrändhet drabbade många. Vi började då med datautbildningar för tjänstemän.

Känslan av mer administration och mindre tid för kärnverksamheten påverkar många negativt.

– Ofta hjälper inte dessa system själva produktionen utan de är till för andra avdelningar.

Vilket anser du vara den största förändringen i byggbranschen under de år du jobbat för Byggcheferna?

– När projektanställda blev företagsanställda. Det var ett avgörande steg i branschen, särskilt för arbetsmiljön. Det ledde till att säkerheten förbättrades, bland annat genom att nykterheten ökade.

Antalet ue-kedjor nämns ofta som en förklaring både till fusk och bristande säkerhet. Vad tycker du om att många företag väljer att anlita underentreprenörer?

– Antalet underentreprenörer i projekten har ökat genom åren, men det gäller inte bara bygg utan även i andra branscher. Särskilt i storstäderna anlitar byggentreprenörer många underentreprenörer eftersom många bolag minskat på egna yrkesarbetare. Det sägs att det i Stockholm och Göteborg går tre tjänstemän på en byggnadsarbetare.

– Att företagen dragit ner på egna yrkesarbetare får även konsekvenser för rekryteringen till. När vi inte har tillräckligt med yrkesarbetare så finns det heller inga handledare som kan utbilda den nya generationen som kommer från byggutbildningarna på gymnasiet och till slut står branschen utan kompetens.

Parallellt med sitt förtroendeuppdrag för Byggcheferna har Lars Tengvall jobbat på NCC. Han började som betongarbetare 1973, och efter en byggnadsingenjörsutbildning har han haft roller som inköpare, kalkylator och nu senast som projektchef.  

Vad är det bästa med byggbranschen?

– Jag har aldrig velat byta varken bransch eller företag. Jag har trivts så bra, det är en härlig stämning, jag träffat så många trevliga människor, haft bra chefer och fått chansen att utvecklas. Jag har också jobbat med mycket driftiga personer i Byggcheferna.

Relaterade artiklar

Nytt “verktyg” tar machotempen på din arbetsplats
Machokulturen har ökat i branschen under pandemin
Jeanet Corvinius vald till ny ordförande i Byggcheferna
Ny rapport: Var femte byggchef har upplevt rasism