Nordbygg

”Det finns strimmor av hopp”

Som analyschef för Byggfakta är det vardag för Tor Borg att grotta ner sig i branschens senaste siffror och de eventuella effekterna av dessa. Hans mål är att ge faktabaserade beslutsunderlag till ledningsgrupper inom bygg- och fastighetsbranschen. För Nordbygg och Byggvärlden bjuder han här på de viktigaste tendenserna som han tror kommer påverka branschen 2024.

Våren 2024 kommer Nordbygg, Nordens största mässa för bygg- och fastighetsbranschen, tillbaka med buller och bång.

– Som analytiker är det mycket spännande att möta branschen på plats och höra hur den tänker kring alla utmaningar som finns. Jag brukar alltid finna stor glädje i individuella möten och få roliga insikter i de mest oväntade besöken och samtalen, berättar Tor Borg, analyschef för Byggfakta.

Sedan branschen senast samlades vid Nordbygg 2022 har krig, stigande inflation och höga räntor satt käppar i hjulen för branschoptimismen. Men, med den annalkande våren lyser strimmor av hopp. 

Bostadsbyggfallet planar ut

Tor Borg ser att den negativa trenden snabbt skulle kunna vända om världsläget skulle förändras.

– Naturligtvis är världspolitiken avgörande för branschen och samhällets välmående som helhet. Men det är inte bara dystra tendenser som jag ser just nu.  På bostadssidan ser vi till exempel hur ROT-projekten står sig väl, renoveringsivern verkar inte ha dämpats.

I bostadsbyggandet, den kanske hårdast drabbade delen av sektorn, ser han även ett tydligt trendbrott.

– Det branta fallet av antal nybyggen ser ut att ha dämpats och har till och med planat ut. Även om det planar ut på en mycket lägre nivå än för några år sedan så är det ändå ett positivt trendbrott att det åtminstone inte fortsätter att sjunka.

Ränteläget avgörande

En annan för branschen mycket viktig utplaning är ränteläget.

– Om räntorna planar ut så som det verkar så kommer det påverka hela branschens investeringsvilja. Hela efterfrågan styrs ju mycket av vad det kostar att låna så det är en fråga som jag följer mycket noga. Investeringar behövs inte minst för att hållbarhetsmålen ska kunna uppnås. Men just nu ser 2024 inte ut att bli ett lika nattsvart år som 2023, och det ger framtidshopp även om ingenting om framtiden kan sägas med absolut säkerhet, avslutar Borg.