”God löneutveckling för högskoleingenjörer”

Bäst tjänar ingenjörer i privata företag. Men det stora behovet finns nu även inom kommunsektorn.
– Ingenjörslönerna borde vara högre med tanke på att efterfrågan är stark, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.

Sveriges Ingenjörer har sammanställt lönestatitik för 2021 utifrån avtalsområde, utbildning och vilken sektor arbetsgivaren tillhör (privat, stat, kommun).

Civilingenjörer ligger av naturliga skäl högre i lön, men högskoleingenjörer i byggbranschen blir allt mer eftertraktade.

– Ingenjörer på byggområdet ser ut att ha haft en relativt god utveckling jämfört rakt av med 2019, särskilt bland högskoleingenjörer, säger Camilla Frankelius.

Privat sektor har alltid betalat bättre än stat och kommun, men i dagsläget ser Sveriges Ingenjörer även stora behov inom kommunsektorn.

– Här har vi stora pensionsavgångar att vänta samtidigt som bostadsfrågan blir allt viktigare för många kommuner på grund av stor bostadsbrist. Särskilt i kommunerna i norra Sverige exploderar bostadsbyggandet, och uppbyggnad av infrastruktur i och med de stora satsningarna i norr gör att det behövs många ingenjörer. 

Läs även: Så mycket tjänar byggchefer>>

Efterfrågan speglas inte riktigt i lönesättningen, särskilt inte för högskoleingenjörer, menar Camilla Frankelius.

– Lönerna borde vara högre med tanke på att efterfrågan är stark.

Tabell 1: Meddellön i kr efter avtalsområde:

Tabell 2: Medellön efter sektor för ingenjörer 2021

Siffermässigt kan skillnaderna mellan löner inom bygg- respektive innovationsföretagen verka stor, men det finns framför allt två förklaringar till det.

– Våra medlemmar från byggbranschen är oftare chefer, 30 procent jämfört med tio procent av medlemmarna som tillhör Innovationsföretagen. Därför är bygglönerna högre enligt våra siffror. Å andra sidan har medlemmarna i Innovationsföretagen ofta sin övertidsbetalning kvar, medan övertiden i större utsträckning är bortförhandlad i Byggföretagen, förklarar Camilla Frankelius.

Övertidsersättning ingår inte i de medellöner som redovisas i statistiken.

– Jag tycker att det är bra att ha kvar övertidsersättningen för den speglar verkligheten, hur många timmar man faktiskt jobbar.

Något som bekymrar Camilla Frankelius är skillnaden mellan mäns och kvinnors löner. Manliga ingenjörer tjänar i genomsnitt tio procent mer än de kvinnliga. Efter att hänsyn tagits till strukturella skillnader som ålder, befattning och utbildningsnivå återstår en oförklarad löneskillnad mellan manliga och kvinnliga ingenjörer på fyra procent.

Redan när studenter anställs direkt efter sin avslutade utbildning hamnar tjejerna efter. Det skiljer 1100 kronor i ingångslön mellan kvinnor och män.

– Detta gör att kvinnor halkar efter redan från början, detta får följdeffekter och syns i den framtida löneutvecklingen. Här tycker jag att arbetsgivarna har en skyldighet att sätta lika löner. Sämst på detta är faktiskt privata arbetsgivare.